Demokratiskolan
Kortet Diskriminering ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 27 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeMänniskor & tillhörighet
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Människor & tillhörighet

Diskriminering

Hur motverkas diskriminering i alla dess former?

Diskrimineringslagen förbjuder att människor missgynnas på grund av kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Skyddet gäller på jobbet, i skolan, i affären och i vården. Lagen är statlig, men diskrimineringen sker, och måste motverkas, i vardagens alla rum.

Var ligger makten?

  • Kommun · aktiva åtgärder i skola & jobb · ca 10 %
  • Region · vård på lika villkor · ca 5 %
  • Stat · lag, tillsyn & domstolar · ca 75 %
  • EU · likabehandlingsdirektiv · ca 10 %

Lagen och tillsynen är statliga: riksdagen skriver diskrimineringslagen och DO vakar över den. Riksdagsvalet avgör skyddets styrka.

Så fungerar det: protokollet

KommunenSkolan & arbetsplatsen
RegionenVård på lika villkor
StatenLagen & tillsynen · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Kommunen som skolhuvudman och arbetsgivare: nämnder, rektorer och förvaltningar.
Regionfullmäktige och vårdens nämnder.
Riksdagen, DO, Arbetsdomstolen och de allmänna domstolarna. Skolinspektionen för skolans del.
Vad bestämmer de?
Aktiva åtgärder mot diskriminering i skolor och förskolor, likabehandling i egna verksamheter och vid rekrytering.
Vård på lika villkor är lagens utgångspunkt: tillgänglighet, tolk och gott bemötande oavsett vem du är.
Diskrimineringslagen med sju skyddade grunder, DO:s tillsyn och diskrimineringsersättning till drabbade.
Var fattas besluten?
I skolornas planer mot kränkande behandling och i personalpolitiken.
I vårdens riktlinjer och patientnämndens ärenden.
I riksdagen, hos DO och i domstol när ärenden drivs vidare.
Vem betalar?
Kommunalskatten: arbetet ingår i skolans och förvaltningarnas uppdrag.
Regionskatten: tillgänglighetsanpassning och tolktjänster.
Statsbudgeten finansierar DO och domstolarna. Fällda arbetsgivare betalar ersättning.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Anmäl till rektor och huvudman, lyft frågor i föräldraråd och nämnd.
Regionval Klagomål via patientnämnden, synpunkter direkt till vårdgivaren.
Riksdagsval Anmälan till DO är gratis. Riksdagsvalet styr lagens räckvidd.
EUEU:s likabehandlingsdirektiv förpliktar Sverige att förbjuda diskriminering i arbetslivet och på flera andra områden. Reglerna påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet En anmälan om diskriminering prövas
  1. EU

    Direktiven kräver ett skydd

    EU:s direktiv om likabehandling förpliktar alla medlemsländer att förbjuda diskriminering och att utse ett oberoende organ som vakar över skyddet.

  2. Stat

    Riksdagen samlar skyddet i en lag

    Diskrimineringslagen samlar sju diskrimineringsgrunder i ett gemensamt skydd och pekar ut DO som tillsynsmyndighet. Lagen kräver också förebyggande arbete, inte bara förbud.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet styr lagen. Översyner går ut på remiss, och civilsamhällets organisationer svarar ofta.

  3. KommunStat

    Något händer på jobbet eller i skolan

    En anställd missgynnas efter föräldraledighet, en elev trakasseras utan att skolan agerar. Första steget är att kräva åtgärd av arbetsgivaren eller huvudmannen, som enligt lag måste utreda.

    Påverkanspunkt

    Anmäl skriftligt till chef, rektor eller huvudman. Skyldigheten att utreda börjar då.

  4. Stat

    DO eller facket tar ärendet

    Anmälan kan göras till DO, som kan inleda tillsyn och i vissa fall driva ärendet i domstol. För den som är med i facket går arbetslivsärenden ofta via förbundet till Arbetsdomstolen.

    Påverkanspunkt

    Anmälan till DO är gratis och kan göras digitalt. Fackmedlemmar kontaktar sitt ombud.

  5. Stat

    Domstolen dömer ut ersättning

    Den som diskriminerats kan få diskrimineringsersättning, en summa som ska både gottgöra och avskräcka. Domen blir vägledande för andra arbetsgivare och skolor.

  6. Din vardag

    Rutinerna ändras

    Efter domen skriver arbetsgivaren om sina rekryteringsrutiner. Det tysta resultatet av en anmälan är ofta att nästa person slipper uppleva samma sak.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Var i din vardag har du sett diskriminering, och vad gjorde omgivningen?

  2. Vilka grupper har starkast skydd i praktiken, och vilka faller mellan stolarna?

  3. Vad krävs för att någon ska våga anmäla, och vad kostar det den som gör det?

  4. Hur stort ansvar har du själv när du ser någon behandlas sämre?

  5. Diskrimineringslagen skyddar sju grunder. Borde någon mer läggas till, eller någon tas bort?

Ordlista

Diskrimineringsgrund
En av de sju egenskaper lagen skyddar, till exempel kön, ålder eller funktionsnedsättning.
Direkt diskriminering
Att missgynnas i en jämförbar situation på grund av en skyddad egenskap.
Diskrimineringsersättning
Den summa en fälld arbetsgivare eller verksamhet betalar till den som drabbats.
Aktiva åtgärder
Det förebyggande arbete lagen kräver av arbetsgivare och utbildningsanordnare.
Tillsyn
En myndighets granskning av att lagar följs, här DO:s granskning av arbetsgivare och skolor.

Gå vidare