Demokratiskolan
Kortet Folkrörelser ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 103 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeDemokrati & makt
  • TyngdpunktKommunen
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valKommunvalet
Demokrati & makt

Folkrörelser

Som kämpar för förändring (eller status quo)

Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, idrottsrörelsen: Sverige är i hög grad byggt av människor som organiserat sig. Folkrörelserna styr sig själva, ingen myndighet bestämmer över en förenings åsikter. Den offentliga makt som finns handlar om pengar, lokaler och spelregler, och där väger kommunen tyngst i vardagen.

Var ligger makten?

  • Kommun · bidrag, lokaler & samverkan · ca 45 %
  • Region · folkbildning & kulturstöd · ca 10 %
  • Stat · föreningsfrihet & statsbidrag · ca 40 %
  • EU · fonder & program · ca 5 %

Rörelserna bestämmer själva, det offentliga sätter ramar och stöd. Av den offentliga makten ligger mest hos kommunen: bidragen och lokalerna som avgör föreningslivets vardag.

Så fungerar det: protokollet

KommunenVardagsstödet · tyngdpunkt
RegionenFolkbildningen
StatenRamar & rättigheter
Vem bestämmer?
Kommunfullmäktige och nämnderna, ofta kultur- och fritidsnämnden.
Regionfullmäktige och regionens kulturnämnd.
Riksdagen och myndigheter som MUCF. Skatteverket hanterar föreningarnas regler.
Vad bestämmer de?
Föreningsbidrag, lokaler, idrottshallar och samlingslokaler. Många kommuner har råd och dialoger med föreningslivet.
Stöd till studieförbund, folkhögskolor och regionala organisationer.
Föreningsfriheten i grundlagen, statsbidrag till civilsamhället och villkoren för att få dem.
Var fattas besluten?
I nämndens bidragsregler och fullmäktiges budget, offentliga handlingar.
I regionens kulturplan och budget.
I riksdagen och i myndigheternas bidragsvillkor.
Vem betalar?
Kommunalskatten: bidrag och subventionerade lokaler.
Regionskatten: folkbildning och regionalt föreningsliv.
Statsbudgeten: stöd till civilsamhälle, folkbildning och idrott.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Starta eller gå med i en förening, sök bidrag, svara när kommunen bjuder in till dialog.
Regionval Engagera dig i ett studieförbund, tyck till om regionens kulturplan.
Riksdagsval Rösta, engagera dig i riksorganisationer som svarar på remisser.
EUEU-fonder och program stödjer projekt i civilsamhället, och föreningsfriheten skyddas även i EU:s rättighetsstadga. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet En förening föds och flyttar ett beslut
  1. Stat

    Friheten är grunden

    Föreningsfriheten står i grundlagen: ni behöver inget tillstånd för att organisera er. Med stadgar, styrelse och årsmöte blir ni en ideell förening som kan öppna konto och söka bidrag.

  2. Kommun

    Föreningen tar plats

    Ni söker föreningsbidrag och en lokal hos kommunen, ofta via kultur- och fritidsnämnden. Bidragsreglerna är offentliga och ska vara lika för alla.

    Påverkanspunkt

    Att starta är enklare än många tror: några personer, stadgar och ett årsmöte räcker långt.

  3. Region

    Folkbildningen förstärker

    Ett studieförbund hjälper er med studiecirklar och lokaler, finansierat med stöd från stat och region. Här har rörelserna byggt kunskap i över hundra år.

  4. Kommun

    Frågan drivs

    Föreningen samlar namn för att rädda fritidsgården, lämnar ett medborgarförslag och uppvaktar nämndens politiker. Lokalpressen skriver, fler engagerar sig.

    Påverkanspunkt

    Namninsamlingar, medborgarförslag i många kommuner och öppna nämndmöten är era verktyg. Ett folkinitiativ med stöd av tio procent av de röstberättigade kan väcka frågan om folkomröstning.

  5. Kommun

    Fullmäktige beslutar

    Förslaget bereds av nämnden och hamnar på fullmäktiges bord. Mötet är öppet, handlingarna offentliga och voteringen syns i protokollet.

    Påverkanspunkt

    Gå på mötet och prata med ledamöter innan. De är valda att lyssna, och nästa kommunval är aldrig långt borta.

  6. Din vardag

    Fritidsgården lyser på torsdagar

    Beslutet ändrades, verksamheten räddades, och föreningen finns kvar med vana att vinna. Nästa fråga går fortare.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vilken rörelse skulle du gå med i om den fanns där du bor?

  2. Vad gör föreningar bättre än myndigheter, och tvärtom?

  3. Vad händer med en rörelses oberoende när den tar emot offentliga bidrag?

  4. Var tar engagemanget vägen när färre går med i klassiska föreningar?

  5. Vilken fråga i din kommun skulle vinna på att människor organiserade sig?

Ordlista

Ideell förening
En sammanslutning med stadgar, styrelse och medlemmar som inte drivs för vinst.
Stadgar
Föreningens egna grundregler: syfte, medlemskap och hur beslut fattas.
Studieförbund
Organisationer som ordnar studiecirklar och folkbildning med offentligt stöd.
Medborgarförslag
Rätt i många kommuner att lägga förslag direkt till kommunfullmäktige.
Folkinitiativ
Om tio procent av de röstberättigade skriver under kan frågan om en lokal folkomröstning väckas i fullmäktige.
Samlingslokal
En lokal som föreningsliv och allmänhet kan använda, ofta med kommunalt stöd.

Gå vidare