Demokratiskolan
Kortet Internationella samarbeten ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 73 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeSverige i världen
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Sverige i världen

Internationella samarbeten

Arbeta med FN, WTO & andra organ

FN, WTO, Världshälsoorganisationen, klimatmöten: en stor del av politiken görs i rum där Sverige är ett av många länder. Det som förhandlas där blir så småningom svenska lagar, regler och vanor. Staten håller i pennan, men besluten landar i din kommun, din vårdcentral och ditt klassrum.

Var ligger makten?

  • Kommun · tillämpar i skola & omsorg · ca 5 %
  • Region · tillämpar i vården · ca 5 %
  • Stat · förhandlar & ratificerar · ca 65 %
  • EU · talar för sverige i wto · ca 25 %

Regeringen förhandlar och riksdagen ratificerar, så riksdagsvalet väger tyngst. I handelsfrågor talar EU för Sverige i WTO, vilket gör EU-valet till en viktig tvåa.

Så fungerar det: protokollet

KommunenDär det märks
RegionenVårdens åtaganden
StatenFörhandlaren · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Kommunfullmäktige och nämnderna, när internationella åtaganden ska bli vardag.
Regionfullmäktige och hälso- och sjukvårdsnämnden.
Regeringen förhandlar, riksdagen godkänner konventioner och beslutar om avgifterna. Myndigheter deltar i expertorgan.
Vad bestämmer de?
Tillämpar det Sverige lovat: barnkonventionen i skolan och socialtjänsten, Agenda 2030 i den lokala planeringen.
Internationella hälsoregler och konventioner påverkar vården, från smittskydd till barnets rättigheter.
Sveriges medlemskap i FN-systemet, WTO och hundratals andra samarbeten, och hur åtagandena förs in i svensk lag.
Var fattas besluten?
I nämndbeslut och kommunala planer, ofta utan att FN nämns.
I regionens riktlinjer och vårdprogram.
I Regeringskansliet, riksdagens utskott och på förhandlingsmöten världen över.
Vem betalar?
Kommunalskatten bekostar tillämpningen i skola och omsorg.
Regionskatten.
Statsbudgeten: medlemsavgifter och bidrag till FN-organ och internationella fonder.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Granska hur din kommun lever upp till barnkonventionen och väck frågan via en fullmäktigeledamot.
Regionval Regionvalet styr hur vården prioriterar, även de internationella åtagandena.
Riksdagsval Riksdagsvalet styr linjen. Remisser om nya konventioner är öppna att svara på.
EUI WTO och handelsförhandlingar talar EU-kommissionen för alla medlemsländer. Sverige påverkar genom ministerrådet, du genom EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet En FN-konvention blir svensk vardag: barnkonventionen
  1. Stat

    Förhandlingen: Sverige vid bordet

    Konventioner förhandlas fram mellan FN:s medlemsländer, ofta under år av möten. Regeringens delegation driver svenska ståndpunkter, formade av departement och myndigheter.

  2. Stat

    Undertecknande och ratificering

    Regeringen undertecknar och riksdagen godkänner. Sverige ratificerade barnkonventionen redan 1990, och därmed blev den folkrättsligt bindande.

    Påverkanspunkt

    Innan riksdagen beslutar går frågan ofta på remiss. Organisationer och även privatpersoner kan svara.

  3. Stat

    Konventionen blir lag

    Trettio år senare tog riksdagen nästa steg: barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020. Domstolar och myndigheter ska nu tillämpa den direkt.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet avgör vilka åtaganden Sverige tar på sig och hur de förs in i lagen.

  4. KommunRegion

    Vardagen ställer om

    Skolan, socialtjänsten och vården prövar nu sina beslut mot barnets bästa. Kommuner utbildar personal och ändrar rutiner, regioner ser över vården av barn.

    Påverkanspunkt

    Kommunvalet och regionvalet styr hur mycket kraft tillämpningen får. Civilsamhället granskar och rapporterar till FN.

  5. Din vardag

    Ett barn får komma till tals

    När socialtjänsten frågar barnet självt, eller när skolan väger barnets bästa i ett beslut, är det en FN-förhandling från 1980-talet som verkar i rummet.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vilka frågor löses bäst mellan länder, och vilka borde stanna i riksdagen?

  2. FN kan sällan tvinga någon. Vad är sådana samarbeten värda när länder bryter mot reglerna?

  3. Hur märks barnkonventionen i din skola, förening eller familj?

  4. Sverige är ett litet land. Var tror du att svenska röster gör störst skillnad internationellt?

  5. Vem ska företräda dig i världen: regeringen, EU eller båda, och hur håller du koll på vad de säger?

Ordlista

Konvention
Ett internationellt avtal mellan stater, bindande för de länder som ratificerar det.
Ratificera
Det formella godkännande som gör ett internationellt avtal bindande för Sverige, oftast genom riksdagen.
Remiss
När ett förslag skickas ut så att myndigheter, organisationer och enskilda kan tycka till.
WTO
Världshandelsorganisationen, där handelsregler förhandlas och tvister mellan länder avgörs.
Agenda 2030
FN:s gemensamma mål för hållbar utveckling, som många kommuner använder i sin planering.

Gå vidare