Demokratiskolan
Kortet Religion ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 80 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeKultur & vardagsliv
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Kultur & vardagsliv

Religion

Religioner, praxis och religiösa platser

Religionsfriheten är skyddad i grundlagen: rätten att tro, byta tro eller inte tro alls. Staten är sedan år 2000 skild från Svenska kyrkan men stödjer trossamfund och reglerar allt från vigselrätt till begravningar. Kommunens roll märks när tron behöver en byggnad, för då väntar detaljplaner och bygglov.

Var ligger makten?

  • Kommun · bygglov, lokaler & bidrag · ca 30 %
  • Stat · grundlag, samfundsstöd & vigselrätt · ca 65 %
  • EU · diskrimineringsskydd i arbetslivet · ca 5 %

Staten sätter ramarna genom grundlagen, samfundsstödet och vigselrätten. Riksdagsvalet väger tyngst, men kommunvalet avgör var en ny gudstjänstlokal kan byggas.

Så fungerar det: protokollet

KommunenByggnaden & marken
RegionenIngen formell roll
StatenGrundlagen & stödet · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Kommunfullmäktige, byggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret.
Regionen styr inte religiösa frågor.
Riksdagen, regeringen, Myndigheten för stöd till trossamfund och Kammarkollegiet.
Vad bestämmer de?
Detaljplaner och bygglov för gudstjänstlokaler, uthyrning av lokaler och ibland bidrag till föreningsliv med religiös grund.
Ingen formell roll, men sjukhusen ger plats för andlig vård där samfunden möter patienter och anhöriga.
Religionsfriheten i regeringsformen, statligt stöd till trossamfund, vigselrätt och reglerna för begravningsverksamheten.
Var fattas besluten?
I byggnadsnämnden och i detaljplanernas samråd.
I praktiken på sjukhusen, genom sjukhuskyrkan och motsvarande verksamheter.
I riksdagen och i myndigheternas beslut om stöd och vigselrätt.
Vem betalar?
Samfunden bekostar sina egna byggen. Kommunalskatten bär planarbetet.
Samfunden och staten bekostar den andliga vården, inte regionskatten.
Statsbudgeten bär samfundsstödet. Begravningsavgiften betalas av alla via skattsedeln.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Yttrande i detaljplanesamråd, överklagande av bygglov om du berörs, medborgarförslag.
Regionval Ingen stark väg här. Religionsfrågorna avgörs i riksdags- och kommunvalen.
Riksdagsval Riksdagsvalet styr villkoren för samfundsstödet. Lagändringar går ut på remiss.
EUEU-rätten skyddar mot diskriminering på grund av religion, bland annat i arbetslivet. I övrigt är religionspolitiken nationell. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet En församling bygger en ny gudstjänstlokal
  1. Stat

    Grundlagen ger rätten att utöva tro

    Religionsfriheten i regeringsformen skyddar rätten att samlas och utöva sin religion. Staten kan dessutom stödja samfundet ekonomiskt via Myndigheten för stöd till trossamfund, om villkoren uppfylls.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet styr villkoren för samfundsstödet, och ändringar går ut på remiss.

  2. Kommun

    Detaljplanen pekar ut platsen

    En gudstjänstlokal kräver mark där detaljplanen tillåter samlingslokal. Ibland behövs en ny plan, och då hålls samråd där grannar, föreningar och alla andra får yttra sig.

    Påverkanspunkt

    Samrådet är öppet för alla. Synpunkterna måste redovisas och bemötas innan planen antas.

  3. Kommun

    Byggnadsnämnden ger bygglov

    Nämnden prövar ansökan mot detaljplanen och plan- och bygglagen. Berörda grannar hörs innan beslut.

    Påverkanspunkt

    Berörda grannar kan yttra sig och överklaga beslutet till länsstyrelsen.

  4. Stat

    Vigselrätt och stöd kommer på plats

    Vill samfundet viga par ansöker det hos Kammarkollegiet, som kan ge vigselrätt och förordna vigselförrättare. Statligt organisationsstöd och ibland lokalbidrag kan bidra till verksamheten.

  5. Din vardag

    Dörrarna öppnas i kvarteret

    Fredagsbön, söndagsmässa eller lördagssabbat: lokalen där människor samlas vilar på en grundlagsrättighet, en detaljplan och ett bygglov. Alla tre gick att påverka.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vad innebär religionsfriheten i praktiken där du bor, och vilka rum finns för den som vill utöva sin tro?

  2. Borde staten ge ekonomiskt stöd till trossamfund, och i så fall på vilka villkor?

  3. Hur ska samhället hantera situationer där religionsfriheten krockar med andra rättigheter?

  4. Vilken roll spelar religiösa samfund i din kommuns sociala liv, även för den som inte tror?

  5. Skolan ska vara icke-konfessionell. Var går gränsen mellan att lära om religion och att utöva den?

Ordlista

Religionsfrihet
Grundlagsskyddad frihet att ensam eller med andra utöva sin religion, eller att avstå helt.
Trossamfund
Gemenskap för religiös verksamhet som kan registreras och söka statligt stöd.
Vigselrätt
Tillstånd från Kammarkollegiet som låter ett samfund förrätta juridiskt giltiga vigslar.
Begravningsavgift
Avgift som alla folkbokförda betalar för begravningsverksamheten, oavsett tro och medlemskap.
Detaljplanesamråd
Det öppna skede där alla kan lämna synpunkter på ett förslag till detaljplan.

Gå vidare