Demokratiskolan
Kortet Vetenskap & forskning ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 76 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeKunskap & teknik
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter2 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Kunskap & teknik

Vetenskap & forskning

Kunskap, institutioner & finansiering

Forskning avgör vad vi vet om världen, och vad samhället kan göra åt den. I Sverige är universiteten statliga, pengarna fördelas i konkurrens och de stora vägvalen görs i regeringens forskningsproposition. Som medborgare betalar du för forskningen och lever med dess resultat.

Var ligger makten?

  • Kommun · enstaka fou-samarbeten · ca 5 %
  • Region · klinisk forskning i vården · ca 10 %
  • Stat · lärosäten, anslag & råd · ca 65 %
  • EU · ramprogram & forskarutbyte · ca 20 %

Staten äger lärosätena och styr anslagen, så riksdagsvalet avgör mest. EU:s ramprogram väger allt tyngre i finansieringen.

Så fungerar det: protokollet

KommunenVid sidan av
RegionenKliniken som labb
StatenÄgaren & finansiären · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Ingen formell roll i forskningspolitiken.
Regionfullmäktige och universitetssjukhusen, i avtal med staten om klinisk forskning.
Riksdagen, regeringen, Vetenskapsrådet och UKÄ. De flesta universitet är statliga myndigheter.
Vad bestämmer de?
Ingen formell roll, men många kommuner deltar i FoU-nätverk kring skola och socialtjänst och öppnar sina verksamheter för studier.
Klinisk forskning i vården: studier av behandlingar, läkemedel och arbetssätt med riktiga patienter.
Forskningspropositionen sätter inriktning och anslag. Vetenskapsrådet fördelar pengar i konkurrens, UKÄ granskar kvaliteten.
Var fattas besluten?
I FoU-enheter och samarbetsavtal med lärosäten.
På universitetssjukhusen och i regionernas FoU-enheter.
I riksdagen, i utlysningar och i lärosätenas egna beslut. Forskningens frihet är skyddad i lag.
Vem betalar?
Små summor ur kommunalskatten till gemensamma FoU-miljöer.
Regionskatten plus statliga medel enligt avtal mellan staten och regionerna.
Statsbudgeten: direkta anslag till lärosätena och medel via forskningsråden.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Tipsa kommunen om forskningssamarbeten, ställ upp i studier som söker deltagare.
Regionval Delta i kliniska studier, fråga din vårdcentral vilken forskning den medverkar i.
Riksdagsval Remissvar inför forskningspropositionen, engagemang i patient- och intresseföreningar.
EUHorisont Europa finansierar forskning i hela unionen och knyter ihop labb över gränserna. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet Från proposition till genombrott
  1. Stat

    Forskningspropositionen sätter kursen

    Ungefär vart fjärde år lägger regeringen en forskningsproposition som riksdagen beslutar om: hur många miljarder, till vad och varför.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet styr propositionen. Inför den lämnar lärosäten, företag och föreningar öppna inspel.

  2. Stat

    Vetenskapsrådet utlyser i konkurrens

    Forskningsråden omvandlar anslagen till utlysningar. Forskare skriver ansökningar som granskas av andra forskare, peer review, och de flesta får nej.

  3. EU

    Eller via Bryssel

    Samma forskargrupp kan i stället söka pengar från Horisont Europa, EU:s ramprogram, i konkurrens med hela kontinenten.

  4. Region

    Patienterna kommer in

    Om idén handlar om vård flyttar studien in på universitetssjukhuset, där regionen och staten delar på ansvaret för klinisk forskning.

    Påverkanspunkt

    Studier behöver deltagare. Att vara med, eller engagera sig i en patientförening, är en direkt väg in i forskningen.

  5. Stat

    Resultatet granskas och publiceras

    Resultaten publiceras, prövas av andra och vävs in i kunskapsläget. UKÄ granskar samtidigt att lärosätena håller kvaliteten.

  6. Din vardag

    Behandlingen når din vårdcentral

    Tio år efter propositionen får du en behandling som inte fanns när pengarna beslutades. Forskningens tidslinje är längre än mandatperiodens.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vad borde Sverige forska mer om, och vem borde avgöra det?

  2. Hur fri ska forskningen vara från politiska prioriteringar?

  3. Forskningens resultat kommer ofta efter flera mandatperioder. Hur styr man något så långsamt?

  4. Litar du på forskning, och vad skulle få dig att lita mer eller mindre?

  5. Vilken roll kan du själv spela: som studiedeltagare, patient eller skattebetalare?

Ordlista

Forskningsproposition
Regeringens samlade förslag om forskningens pengar och inriktning, ungefär vart fjärde år.
Peer review
Att forskares ansökningar och resultat granskas av andra forskare innan beslut och publicering.
Anslag
Pengar som riksdagen tilldelar i statsbudgeten, till exempel till universiteten.
Klinisk forskning
Forskning som görs i vården, med patienter, ofta vid universitetssjukhusen.
Lärosäte
Samlingsnamn för universitet och högskolor.