Demokratiskolan
Kortet Bistånd ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 31 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeSverige i världen
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Sverige i världen

Bistånd

Att ge eller få hjälp (som nation)

Biståndet är den del av statsbudgeten som ska göra nytta utanför Sveriges gränser: akut hjälp vid katastrofer och långsiktigt stöd till fattigdomsbekämpning, demokrati och klimat. Pengarna är dina skattepengar, besluten fattas av riksdag och regering, och myndigheten Sida gör jobbet. Det gör riksdagsvalet till biståndets viktigaste val.

Var ligger makten?

  • Stat · hela biståndskedjan · ca 85 %
  • EU · gemensamt eu-bistånd · ca 15 %

Biståndet är nästan helt statligt: riksdagen sätter ramen, regeringen styr inriktningen och Sida verkställer. En del kanaliseras via EU och FN, men ansvaret utkrävs i riksdagsvalet.

Så fungerar det: protokollet

KommunenUtanför uppdraget
RegionenIngen egen roll
StatenHela kedjan · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Ingen formell roll i biståndspolitiken. Kommunstyrelsen kan besluta om internationella partnerskap.
Ingen formell roll i biståndet.
Riksdagen beslutar om ramen, regeringen och UD sätter strategier, Sida fördelar pengarna till organisationer och program.
Vad bestämmer de?
Kommunala partnerskap kring demokrati och förvaltning med kommuner i andra länder, ofta finansierade med statliga biståndsmedel.
Vissa regioner deltar i internationella utbyten inom vård och förvaltning, men det är inte biståndspolitik.
Humanitärt stöd, långsiktigt utvecklingssamarbete och bidrag via FN-organ, EU och civilsamhället.
Var fattas besluten?
I kommunstyrelsen och i de förvaltningar som deltar i utbytena.
I regionstyrelsen, i den mån frågorna alls behandlas.
I budgetpropositionen, i regeringens strategier och i Sidas beslut om insatser.
Vem betalar?
Partnerskapen bekostas i huvudsak av statliga biståndsmedel, inte av kommunalskatten.
Inget av biståndet.
Statsbudgeten, alltså din skatt. Sida redovisar öppet vart pengarna går.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Fråga om din kommun deltar i internationella partnerskap, eller väck idén via en ledamot.
Regionval Ingen direkt väg in här: biståndet avgörs på statlig nivå.
Riksdagsval Riksdagsvalet styr biståndets storlek och inriktning. Engagera dig i en biståndsorganisation.
EUEn del av svenskt bistånd går genom EU, som tillsammans med medlemsländerna hör till världens största givare. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet En biståndskrona: från statsbudget till brunn
  1. Stat

    Riksdagen sätter ramen

    I budgetpropositionen föreslår regeringen hur mycket Sverige ska lägga på internationellt bistånd, och riksdagen beslutar. Ramen hör till budgetens mest omdebatterade poster.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet avgör både summan och inriktningen. Partiernas biståndspolitik går att jämföra före valet.

  2. Stat

    Regeringen pekar ut riktningen

    UD skriver strategier för länder och teman: demokrati, hälsa, klimat. Sida får sitt uppdrag genom regleringsbrev och strategier, och ska sedan omsätta orden i insatser.

  3. Stat

    Sida väljer insatser

    Sida fördelar pengarna: till FN-organ, internationella fonder, svenska civilsamhällesorganisationer och program i samarbetsländer. Varje insats följs upp och redovisas öppet.

    Påverkanspunkt

    Många svenska organisationer förmedlar bistånd. Som medlem, volontär eller givare är du med och bär systemet.

  4. EU

    En del går via Bryssel

    Sverige bidrar också till EU:s gemensamma bistånd, som förhandlas fram av medlemsländerna och Europaparlamentet och når länder där Sverige inte är på plats.

    Påverkanspunkt

    I EU-valet väljer du det parlament som är med och beslutar om EU:s biståndsbudget.

  5. Din vardag

    Hundralappen på skattsedeln

    Av din skatt går en liten del till biståndet. Brunnen i ett annat land, vaccinationsprogrammet, valobservatörerna: allt började med ett riksdagsbeslut som du var med och påverkade.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Hur mycket av statsbudgeten tycker du ska gå till bistånd, och vad bygger du det på?

  2. Vad är viktigast: snabb katastrofhjälp eller långsiktig utveckling som syns först om tjugo år?

  3. Ska bistånd ställa krav på mottagarländerna, och i så fall vilka?

  4. Sverige ger både direkt och via FN och EU. Vilka för- och nackdelar ser du med varje väg?

  5. Hur vet du som skattebetalare att biståndet gör nytta, och vilken granskning litar du på?

Ordlista

Sida
Myndigheten som genomför huvuddelen av det svenska biståndet på regeringens uppdrag.
Regleringsbrev
Regeringens årliga instruktion till en myndighet om uppdrag och pengar.
Biståndsstrategi
Regeringens styrdokument för biståndet till ett visst land eller tema.
Humanitärt bistånd
Akut hjälp vid krig och katastrofer, till skillnad från långsiktigt utvecklingssamarbete.
Multilateralt bistånd
Bistånd som går via internationella organisationer som FN i stället för direkt mellan två länder.

Gå vidare