Demokratiskolan
Kortet Budget ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 118 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeStaten & förvaltningen
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter2 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Staten & förvaltningen

Budget

Nationens utgifter & intäkter

Statens budget är Sveriges viktigaste ekonomiska beslut: över tusen miljarder kronor varje år. Bakom siffrorna ligger en av politikens mest genomarbetade processer, med fasta steg, ramar och omröstningar. Och den upprepas i miniatyr i varje kommun och region, där fullmäktige varje höst bestämmer vad nästa år ska kosta.

Var ligger makten?

  • Kommun · kommunens egen budget · ca 25 %
  • Region · regionens egen budget · ca 10 %
  • Stat · statsbudget & statsbidrag · ca 60 %
  • EU · avgift & budgetramverk · ca 5 %

Statsbudgeten styr helheten och ramarna för alla nivåer. Riksdagsvalet avgör mest, men varje fullmäktige beslutar sin egen budget.

Så fungerar det: protokollet

KommunenHöstens huvudbeslut
RegionenVårdens ramar
StatenDen stora maskinen · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Kommunstyrelsen bereder, kommunfullmäktige beslutar.
Regionstyrelsen bereder, regionfullmäktige beslutar.
Regeringen föreslår, riksdagen beslutar. Finansdepartementet håller i räknandet.
Vad bestämmer de?
Hela kommunens ekonomi: skattesats, nämndernas ramar och investeringar. Kommunallagen kräver ordnad ekonomi.
Regionskatten och ramarna för vård och kollektivtrafik, även här med krav på balans i ekonomin.
Statens alla inkomster och utgifter, fördelade på 27 utgiftsområden, plus statsbidragen till kommunsektorn.
Var fattas besluten?
I fullmäktigesalen, oftast i juni eller november. Mötena är öppna.
I regionfullmäktige, öppna möten och offentliga handlingar.
Budgetpropositionen lämnas på hösten, riksdagen beslutar i två steg före årsskiftet.
Vem betalar?
Kommunalskatt, avgifter, statsbidrag och utjämning.
Regionskatt, patientavgifter, biljettintäkter och statsbidrag.
Skatter och avgifter från hela landet.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Gå på budgetfullmäktige, läs förslagen, kontakta ledamöter före beslutet.
Regionval Regionvalet styr budgetens vägval mellan sjukhus, vårdcentraler och trafik.
Riksdagsval Riksdagsvalet är budgetvalet. Ledamöter från din valkrets går att kontakta direkt.
EUSverige betalar en avgift till EU:s budget och får stöd tillbaka, och EU:s gemensamma budgetregler påverkar svensk finanspolitik. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet Statsbudgeten blir till
  1. Stat

    Våren: riktlinjerna

    I april lämnar regeringen den ekonomiska vårpropositionen: hur går ekonomin och vart ska politiken. Myndigheter och Ekonomistyrningsverket levererar prognoser och underlag.

  2. Stat

    Sommaren: förhandlingarna

    Departementen förhandlar med Finansdepartementet om sina anslag. Det mesta av budgeten är redan bundet av tidigare beslut, striden står om marginalerna.

  3. Stat

    Hösten: budgetpropositionen

    Regeringen lämnar hela sitt förslag till riksdagen, tusentals sidor. Oppositionen svarar med egna budgetmotioner, och finansutskottet bereder.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsledamöter nås med mejl och möten. De som är valda i din valkrets har särskilt skäl att lyssna.

  4. Stat

    Vintern: beslut i två steg

    Riksdagen röstar först om helheten och ramarna, sedan om varje utgiftsområde för sig. Tvåstegsmodellen hindrar att budgeten spricker i lösa delbeslut.

  5. KommunRegion

    Statsbidragen landar lokalt

    När statens ramar är satta vet kommuner och regioner vad de får, och deras fullmäktige beslutar sina egna budgetar med skattesats och prioriteringar.

    Påverkanspunkt

    Kommunens budgetfullmäktige är öppet för alla. Det är höstens viktigaste lokala möte.

  6. Din vardag

    Januari: nya siffror överallt

    Skatten på lönebeskedet, busskortets pris och skolans vikariebudget: allt justerades vid årsskiftet av beslut som fattades under hösten.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Om du fick styra en procent av statsbudgeten, vad skulle du satsa på?

  2. Vad vet du om din kommuns budget, och vad skulle få dig att öppna den?

  3. Vad vinner och vad förlorar demokratin på att budgeten röstas igenom som helhet?

  4. Hur långsiktiga beslut tål en budget som görs om varje år?

  5. Vem märker först när en budget stramas åt, och vems röst hörs minst i processen?

Ordlista

Budgetproposition
Regeringens samlade budgetförslag, lämnas till riksdagen varje höst.
Utgiftsområde
Ett av de 27 fack som statens utgifter delas in i, från försvar till studiestöd.
Rambeslut
Riksdagens tvåstegsmodell: först helheten och ramarna, sedan detaljerna.
Balanskrav
Kommunallagens regel att kommuner och regioner inte får planera för underskott.
Statsbidrag
Statens pengar till kommuner och regioner, generella eller riktade till ett visst ändamål.
Vårproposition
Regeringens vårbesked om ekonomins läge och politikens inriktning.

Gå vidare