Demokratiskolan
Kortet Gränssnitt ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 99 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeStaten & förvaltningen
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Staten & förvaltningen

Gränssnitt

Hur medborgare interagerar med staten

Appen där du sjukanmäler barnet, kön på servicekontoret, blanketten som blev en e-tjänst: gränssnitten är platsen där du och det offentliga faktiskt möts. Hur de fungerar avgör hur demokratin känns i vardagen. Sverige hör till världens mest digitaliserade förvaltningar, men rätten till hjälp gäller oavsett om du loggar in eller knackar på.

Var ligger makten?

  • Kommun · e-tjänster & kontaktcenter · ca 25 %
  • Region · 1177 & vårdens ingångar · ca 10 %
  • Stat · register & digital infrastruktur · ca 50 %
  • EU · id- & tillgänglighetskrav · ca 15 %

Staten äger den digitala grundplåten: folkbokföringen, e-legitimationen och de stora myndigheternas tjänster. Riksdagsvalet väger tyngst.

Så fungerar det: protokollet

KommunenNärmaste luckan
RegionenVårdens ingång
StatenGrundplåten · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Kommunens kontaktcenter, förvaltningar och webbredaktioner.
Regionerna, bland annat gemensamt genom vårdguiden 1177.
Skatteverket med folkbokföringen, Digg och de stora servicemyndigheterna.
Vad bestämmer de?
E-tjänster för skola, bygglov och omsorg, medborgarkontor och synpunktshantering.
1177 för råd, tidsbokning och journalen på nätet, plus regionens egna e-tjänster.
Folkbokföring, e-legitimation, myndigheternas e-tjänster och servicekontor runt om i landet.
Var fattas besluten?
På kommunens webbplats och i kommunhuset.
På 1177.se och i regionens kanaler.
I myndigheternas appar och e-tjänster, och över disk på servicekontoren.
Vem betalar?
Kommunalskatten.
Regionskatten.
Statsbudgeten.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Använd synpunktskanalerna, föreslå bättre service via medborgarförslag.
Regionval Patientnämnden tar emot synpunkter på vårdens tillgänglighet.
Riksdagsval Riksdagsvalet styr digitaliseringen och servicekontorens utbyggnad.
EUEU-regler styr e-legitimation över gränserna, krav på digital tillgänglighet och dataskyddet genom GDPR. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet Du flyttar: ett ärende vandrar genom systemet
  1. Stat

    Folkbokföringen är navet

    Du gör flyttanmälan till Skatteverket. Folkbokföringen styr var du röstar, var du betalar skatt och vilken kommun som ansvarar för din service.

  2. Stat

    Uppgiften sprids automatiskt

    Andra myndigheter hämtar din nya adress från folkbokföringen: Försäkringskassan, CSN, Pensionsmyndigheten. Du anmäler en gång, systemet gör resten.

  3. Kommun

    Kommunen tar emot dig

    Den nya kommunen ser dig nu som invånare: skolplacering, sophämtning, hemtjänst om det behövs. Och rösträtt i nästa kommunval.

    Påverkanspunkt

    Som ny invånare kan du påverka från dag ett. Rösträtten i kommunalvalet följer folkbokföringen.

  4. Region

    Vården följer med

    Via 1177 listar du dig på en vårdcentral i den nya regionen, och journalen följer med digitalt.

    Påverkanspunkt

    Du väljer själv vårdcentral. Listningen är ett av få vardagsval där du röstar med fötterna.

  5. Stat

    När gränssnittet brister

    Förvaltningslagen ger dig rätt till hjälp, begripliga svar och motiverade beslut, oavsett kanal. Den som behandlas illa kan vända sig till JO.

    Påverkanspunkt

    Fastnar du i systemet eller bemöts illa kan du göra en JO-anmälan. Det är gratis och kräver ingen särskild form.

  6. Din vardag

    Röstkortet hittar fram

    Några veckor senare landar posten på rätt adress, även röstkortet inför nästa val. Ett enda formulär uppdaterade hela din relation med det offentliga.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. När mötte du senast det offentliga, var det digitalt eller mänskligt, och hur kändes det?

  2. Vad händer med dem som inte kan eller vill logga in, och vems ansvar är det?

  3. Hur mycket bör myndigheter dela uppgifter om dig sinsemellan för att vara smidiga?

  4. Vilken offentlig e-tjänst borde finnas men saknas i dag?

  5. Vad är ett rimligt avstånd till närmaste plats där du kan få hjälp av en människa?

Ordlista

Folkbokföring
Skatteverkets register över var alla bor, grunden för rösträtt, skatt och samhällsservice.
E-legitimation
Din digitala id-handling, nyckeln till nästan alla offentliga e-tjänster.
Förvaltningslagen
Lagen som ger dig rätt till hjälp, snabba svar och motiverade beslut hos myndigheter.
Serviceskyldighet
Myndigheternas plikt att hjälpa dig till rätta, även när du frågat fel myndighet.
Servicekontor
Kontor där flera statliga myndigheter möter besökare över disk på samma ställe.
JO-anmälan
Ett kostnadsfritt sätt att få Justitieombudsmannen att granska hur en myndighet behandlat dig.

Gå vidare