Demokratiskolan
Kortet Hållbarhet ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 96 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeMiljö & resurser
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Miljö & resurser

Hållbarhet

Ekologisk, ekonomisk & social hållbarhet

Hållbarhet är ordet som ska hålla ihop allt: miljön, ekonomin och människors villkor. Sverige har skrivit under FN:s globala mål, EU gör dem till bindande regler och hemma fördelas jobbet mellan riksdag, regioner och kommuner. Det låter abstrakt, men besluten landar i din skolmatsal, ditt busskort och din soptunna.

Var ligger makten?

  • Kommun · planer, upphandling & vardag · ca 25 %
  • Region · regional utveckling · ca 10 %
  • Stat · miljömål & lagstiftning · ca 35 %
  • EU · bindande regelverk · ca 30 %

Ansvaret är utspritt: staten sätter målen, EU gör allt mer bindande och kommunerna omsätter i vardag. Riksdagsvalet väger tyngst, men alla fyra valen spelar roll.

Så fungerar det: protokollet

KommunenVardagsverkstaden
RegionenUtvecklingsstrategen
StatenMålen & lagarna · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Kommunfullmäktige, nämnderna och de kommunala bolagen.
Regionfullmäktige och den regionala utvecklingsnämnden.
Riksdagen, regeringen, Naturvårdsverket och SCB, som följer upp målen.
Vad bestämmer de?
Översiktsplanen, upphandlingen av mat och byggen, energibolagen, skolorna och socialtjänsten. Här blir hållbarhet konkret.
Den regionala utvecklingsstrategin, kollektivtrafiken och folkhälsoarbetet, tre tunga hållbarhetsverktyg.
Miljömålssystemet, lagstiftningen och Sveriges arbete med FN:s globala mål, Agenda 2030.
Var fattas besluten?
I kommunfullmäktige och nämnderna, ofta med egna hållbarhetsmål.
I regionfullmäktige, efter dialog med kommuner och länsstyrelse.
I riksdagen och i myndigheternas uppföljningar, öppna för alla att läsa.
Vem betalar?
Kommunalskatten och taxorna. Upphandlingen är ett av de starkaste verktygen.
Regionskatten och statliga utvecklingsmedel.
Statsbudgeten: styrmedel, bidrag och myndigheter.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Samråd om översiktsplanen, medborgarförslag, lokala föreningar.
Regionval Samråd om utvecklingsstrategin och trafikprogrammen.
Riksdagsval Riksdagsvalet sätter riktningen. Remisser och uppföljningar är öppna.
EUEU gör hållbarhet till bindande regler: klimatmål, kemikalielagar och rapporteringskrav för företag. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet Ett globalt mål blir skolmat
  1. EU

    Målen blir regler

    FN:s globala mål är frivilliga, men EU omsätter dem i bindande lagstiftning: klimatmål, kemikalieregler och krav på företagens hållbarhetsredovisning. Det ger målen tänder.

  2. Stat

    Riksdagen sätter Sveriges mål

    Riksdagen har beslutat miljömålssystemet med generationsmålet i toppen, och regeringen ansvarar för Sveriges genomförande av Agenda 2030. SCB och Naturvårdsverket mäter hur det går.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet styr ambitionsnivån. Uppföljningarna är offentliga och kan användas i debatten.

  3. Region

    Regionen drar upp linjerna

    Den regionala utvecklingsstrategin pekar ut hur länet ska utvecklas hållbart, och kollektivtrafiken är regionens tyngsta verktyg i praktiken.

    Påverkanspunkt

    Strategin tas fram i öppen dialog. Föreningar och invånare kan delta.

  4. Kommun

    Kommunen upphandlar

    Kommunfullmäktige sätter lokala mål, och upphandlingen omsätter dem: krav på maten till skolan, byggmaterialet i nya förskolan, elen till simhallen.

    Påverkanspunkt

    Många kommuner tar emot medborgarförslag, och samråden om planerna är öppna.

  5. Din vardag

    Tallriken i matsalen

    Skolmaten lagad på upphandlade råvaror, bussen till jobbet, soptunnan du sorterar i. Hållbarhetspolitikens slutstation är helt vanliga vardagsföremål.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vad betyder hållbarhet konkret i din vardag, bortom själva ordet?

  2. Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart drar ibland åt olika håll. Vad ska väga tyngst när de krockar?

  3. Vilka hållbarhetskrav borde din kommun ställa i sina upphandlingar?

  4. Är det rättvist att kräva lika mycket av alla kommuner, rika som fattiga?

  5. Vilket beslut skulle du ändra först om du fick bestämma i din kommun?

Ordlista

Agenda 2030
FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, som Sverige åtagit sig att arbeta mot.
Generationsmålet
Riksdagens övergripande mål: lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.
Regional utvecklingsstrategi
Regionens långsiktiga plan för länets utveckling, tas fram i bred dialog.
Offentlig upphandling
När stat, region eller kommun köper varor och tjänster, ett tungt hållbarhetsverktyg.
Hållbarhetsredovisning
Företags rapportering av miljöpåverkan och sociala villkor, allt mer styrd av EU-krav.

Gå vidare