Demokratiskolan
Kortet Immaterialrätt ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 49 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeKunskap & teknik
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter2 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Kunskap & teknik

Immaterialrätt

Patent, registrerade mönster & upphovsrätt

Immaterialrätt avgör vem som äger en idé: patentet på en uppfinning, upphovsrätten till en låt, skyddet för ett varumärke. Reglerna formar vad som får kopieras, delas och säljas, alltså en stor del av din digitala vardag. Kommun och region har ingen makt här, det är staten och EU som ritar kartan.

Var ligger makten?

  • Stat · lagar, patent & domstolar · ca 55 %
  • EU · direktiv & gemensamma skydd · ca 45 %

Makten delas mellan riksdagen och EU, där allt mer av upphovsrätten beslutas. Riksdagsvalet och EU-valet väger nästan lika tungt här.

Så fungerar det: protokollet

KommunenUtanför kartan
RegionenUtanför kartan
StatenLagstiftaren · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Ingen formell roll. Kommunen stiftar inga regler om patent eller upphovsrätt.
Ingen formell roll i regelverket.
Riksdagen stiftar lagarna. PRV, Patent- och registreringsverket, beviljar patent och registrerar varumärken och mönster.
Vad bestämmer de?
Ingen formell roll, men skolor och bibliotek hanterar upphovsrätt varje dag genom licenser för kopiering, film och musik.
Ingen formell roll, men forskning i vården kan leda till patent, och regionerna förvaltar egna varumärken.
Patentlagen, upphovsrättslagen och varumärkeslagen. Patent- och marknadsdomstolen avgör tvister.
Var fattas besluten?
I praktiken i skolans och bibliotekets vardag, inte i några beslutsrum.
I forskningssamarbeten vid universitetssjukhusen.
I riksdagen, hos PRV och i domstol. Ansökningar och domar är offentliga.
Vem betalar?
Kommunala verksamheter betalar licensavgifter, till exempel för kopiering i skolan.
Inga regelkostnader, men licens- och patentfrågor dyker upp i verksamheten.
Den som söker skydd betalar avgifter. Domstolar och lagstiftning bekostas av statsbudgeten.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Ingen direkt väg här. Engagemang i frågan riktas mot riksdagen och EU.
Regionval Ingen direkt väg. Frågan avgörs nationellt och i EU.
Riksdagsval Remissvar på lagförslag, invändning mot ett patent eller varumärke hos PRV.
EUUpphovsrättsdirektiv, EU-varumärken och ett gemensamt enhetspatent gör Bryssel till medlagstiftare. EU-valet väger tungt här.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet En uppfinning blir ett patent
  1. EU

    Gemensamma ramar

    EU-direktiv och internationella konventioner harmoniserar skyddet, så att en svensk uppfinning kan skyddas i många länder. Ramarna ligger fast innan någon ansöker.

  2. Stat

    Riksdagen stiftar patentlagen

    Patentlagen avgör vad som kan patenteras och hur länge skyddet gäller, upp till tjugo år. Ändringar bereds av regeringen och går ut på remiss.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet styr lagstiftningen, och remissvar på lagförslag är öppna för alla.

  3. Stat

    PRV granskar ansökan

    Uppfinnaren lämnar in en ansökan till PRV, som prövar om idén är ny och uppfinningsrik. Ansökan publiceras så att andra kan granska den.

    Påverkanspunkt

    Vem som helst kan invända mot ett patent som verkar ha beviljats på fel grund.

  4. Stat

    Tvister avgörs i domstol

    Om någon kopierar uppfinningen, eller anser att patentet aldrig borde ha beviljats, avgör Patent- och marknadsdomstolen saken.

  5. Din vardag

    Produkten når hyllan

    Skyddet gav uppfinnaren råd att satsa, och om tjugo år får vem som helst bygga vidare på idén. Så byter kunskap ägare: först privat, sedan allas.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Hur länge är det rimligt att en idé är någons egendom?

  2. Vad får skolan visa, kopiera och spela upp, och vad borde den få?

  3. Patent ska belöna uppfinnare men kan också bromsa andra. Var går gränsen enligt dig?

  4. Vad innebär upphovsrätten för det du själv lägger upp på nätet?

  5. Vem tjänar mest på dagens regler: skapare, företag eller användare?

Ordlista

Patent
Ensamrätt i upp till tjugo år att utnyttja en uppfinning, i utbyte mot att den offentliggörs.
Upphovsrätt
Skaparens rätt till sitt verk, gäller automatiskt och länge efter skaparens död.
Varumärke
Skyddat kännetecken, som ett namn eller en logotyp, som skiljer en vara från andra.
Mönsterskydd
Skydd för en produkts utseende och form, kallas också designskydd.
Invändning
Formell protest mot ett beviljat patent eller varumärke, öppen för vem som helst.

Gå vidare