Demokratiskolan
Kortet Idrottsliv ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 82 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeKultur & vardagsliv
  • TyngdpunktKommunen
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valKommunvalet
Kultur & vardagsliv

Idrottsliv

Idrott för nöje, motion eller elit

Idrotten styr sig själv: Riksidrottsförbundet och tusentals föreningar bestämmer över regler, serier och verksamhet. Men pengarna och platserna är offentliga. Staten skjuter till stöd via idrottsrörelsen, och kommunen äger hallarna, planerna och baden där det mesta händer. Vill du påverka idrotten där du bor är kommunvalet och föreningens årsmöte dina starkaste verktyg.

Var ligger makten?

  • Kommun · hallar, planer & föreningsbidrag · ca 55 %
  • Region · folkhälsa & distriktsstöd · ca 5 %
  • Stat · idrottsstöd via idrottsrörelsen · ca 35 %
  • EU · fri rörlighet för idrottare · ca 5 %

Kommunen äger anläggningarna och fördelar bidrag och träningstider. Kommunvalet avgör mest, även om idrotten i sig styr sig själv genom sina förbund.

Så fungerar det: protokollet

KommunenAnläggningarna & bidragen · tyngdpunkt
RegionenFolkhälsan
StatenStödet & ramarna
Vem bestämmer?
Kommunfullmäktige och kultur- och fritidsnämnden.
Regionfullmäktige, ofta via en folkhälso- eller kulturnämnd.
Riksdagen och regeringen, med Riksidrottsförbundet som fördelare av statens stöd.
Vad bestämmer de?
Idrottshallar, planer, bad och isytor, föreningsbidrag och fördelningen av träningstider.
Bidrag till idrottens distriktsorganisationer och folkhälsoarbete där fysisk aktivitet ingår. Rollen är liten jämfört med kommunens.
Statens idrottsstöd, bland annat aktivitetsstödet till barn- och ungdomsidrotten, fördelas av idrotten själv genom Riksidrottsförbundet.
Var fattas besluten?
I nämnden och i fullmäktiges budget- och investeringsbeslut.
I regionens budget och folkhälsostrategier.
I statsbudgeten och i Riksidrottsförbundets fördelningsbeslut.
Vem betalar?
Kommunalskatten. Anläggningarna är en av kommunens största fritidsutgifter.
Regionskatten, en liten del jämfört med kommunernas insats.
Statsbudgeten finansierar idrottsstödet.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Engagemang i föreningen, dialog med fritidsnämnden, medborgarförslag i många kommuner.
Regionval Ingen stark formell väg. Regionvalet styr folkhälsosatsningarna.
Riksdagsval Riksdagsvalet styr idrottsanslagets storlek. Idrottens egna årsmöten styr fördelningen.
EUEU:s regler om fri rörlighet gäller även idrottare och har format proffsidrottens spelarmarknad. Vardagsidrotten styrs nationellt. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet En ny idrottshall blir till
  1. Stat

    Staten betalar, idrotten styr

    Den svenska modellen är att riksdagen avsätter idrottsstöd men låter Riksidrottsförbundet fördela det. Föreningen som tränar i din kommun får aktivitetsstöd för sin barn- och ungdomsverksamhet.

  2. Kommun

    Föreningarna larmar om hallbrist

    Köerna växer och träningstiderna tar slut vid 21. Föreningarna uppvaktar kultur- och fritidsnämnden, som låter förvaltningen utreda behovet av en ny hall.

    Påverkanspunkt

    Föreningarnas gemensamma röst väger tungt. Engagera dig i styrelsen eller skriv ett medborgarförslag, det tas emot i många kommuner.

  3. Kommun

    Fullmäktige avsätter pengarna

    En idrottshall är en stor investering som tävlar med skolor och äldreboenden i kommunens budget. Beslutet fattas av kommunfullmäktige, de folkvalda i din kommun.

    Påverkanspunkt

    Kommunvalet avgör vilka som prioriterar i budgeten. Fullmäktiges möten är öppna för alla.

  4. Kommun

    Plats, plan och bygglov

    Marken ska pekas ut, detaljplanen kanske ändras och bygglov ges. Grannar och föreningar kan yttra sig innan bygget startar.

    Påverkanspunkt

    Detaljplaner går alltid ut på samråd, och den som berörs kan överklaga.

  5. Kommun

    Tiderna fördelas

    När hallen står klar fördelar fritidsförvaltningen träningstiderna enligt nämndens principer, ofta med barn och unga före seniorer och jämn fördelning mellan flickors och pojkars idrott.

  6. Din vardag

    Tisdag 18.00, hallen är din

    Laget värmer upp på ett golv som är ett kommunalt investeringsbeslut, med stöd som riksdagen avsatt och idrotten själv fördelat. Föreningens årsmöte och kommunvalet styr fortsättningen.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vilka grupper får mest av idrottens offentliga pengar där du bor, och vilka borde få mer?

  2. Är det rätt att idrottsrörelsen själv fördelar statens stöd, eller borde politiken styra mer?

  3. Träningstider är hårdvaluta. Hur skulle en rättvis fördelning se ut i din kommun?

  4. Vad händer med en ort när idrottsföreningen försvinner?

  5. Elitsatsning eller breddidrott: vad ska kommunens pengar gå till om man måste välja?

Ordlista

Riksidrottsförbundet
Idrottsrörelsens samlande organisation som fördelar statens idrottsstöd till förbund och föreningar.
Aktivitetsstöd
Statligt och ofta även kommunalt bidrag per genomförd aktivitet för barn och unga i förening.
Kultur- och fritidsnämnd
Den kommunala nämnd som oftast ansvarar för idrottsanläggningar och föreningsbidrag.
Investeringsbudget
Den del av kommunens budget som går till byggen och anläggningar, beslutas av fullmäktige.
Ideell förening
Demokratiskt styrd sammanslutning utan vinstsyfte, idrottens grundform där årsmötet bestämmer.

Gå vidare