Demokratiskolan
Kortet Integration ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 46 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeMänniskor & tillhörighet
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Människor & tillhörighet

Integration

Hur introduktion & inkludering av nyanlända?

Efter uppehållstillståndet börjar nästa resa: språket, jobbet, bostaden och känslan av att höra till. Staten styr mottagandets ramar och pengar, men det är i kommunen integrationen sker: i sfi-klassrummet, skolan, föreningslivet och grannskapet.

Var ligger makten?

  • Kommun · sfi, skola & bosättning · ca 40 %
  • Region · hälsa & vårdkontakt · ca 5 %
  • Stat · lagar, anvisning & etablering · ca 50 %
  • EU · fonder & samordning · ca 5 %

Staten sätter ramarna och betalar, kommunen gör jobbet. Riksdagsvalet styr systemet, kommunvalet vardagen.

Så fungerar det: protokollet

KommunenIntegrationen i praktiken
RegionenHälsan & vården
StatenSystemet & pengarna · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Kommunfullmäktige, arbetsmarknads- och socialnämnderna och vuxenutbildningen.
Regionfullmäktige och vårdens nämnder.
Riksdagen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och länsstyrelserna.
Vad bestämmer de?
Sfi, samhällsorientering, skola och förskola, bostad åt anvisade nyanlända och ofta egna arbetsmarknadsinsatser.
Hälsoundersökningar för nyanlända och asylsökande, tolk i vården och vård på samma villkor som för andra invånare.
Bosättningslagen som fördelar nyanlända mellan kommuner, etableringsprogrammet, etableringsersättningen och statsbidragen.
Var fattas besluten?
I nämnderna och i kommunens integrationsenhet.
På vårdcentralerna och via 1177.
I riksdagen och hos myndigheterna. Länsstyrelsen samordnar i varje län.
Vem betalar?
Kommunalskatten plus statlig schablonersättning per mottagen person.
Regionskatten plus statlig ersättning för asylsökandes vård.
Statsbudgeten: etableringsersättning och schablonersättning till kommunerna.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Kommunvalet styr sfi och mottagande. Föreningar söker språkvänner och läxhjälpare.
Regionval Regionvalet styr vårdens resurser. Synpunkter via patientnämnden.
Riksdagsval Riksdagsvalet styr lagar och ersättningar. Remisserna är öppna.
EUEU-fonder medfinansierar integrationsprojekt, och EU:s asylregler avgör vem som alls påbörjar en etablering här. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet En nyanländ familj kommer till kommunen
  1. Stat

    Uppehållstillståndet öppnar dörren

    När Migrationsverket beviljat uppehållstillstånd ska familjen ut ur asylsystemet och in i samhället. Bosättningslagen säger att alla kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända som anvisas dit.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet styr bosättningslagen och ersättningarna till kommunerna.

  2. Stat

    Länen och kommunerna får sina tal

    Regeringen beslutar hur många nyanlända varje län ska ta emot, och länsstyrelsen fördelar talen mellan kommunerna utifrån arbetsmarknad, befolkning och tidigare mottagande.

  3. Kommun

    Kommunen ordnar det första

    Bostad, skolplats för barnen, förskola och inskrivning på sfi. Kommunen får en statlig schablonersättning per person som ska täcka de första åren.

    Påverkanspunkt

    Kommunvalet styr hur mottagandet organiseras. Många kommuner söker frivilliga: språkvän, läxhjälp, föreningsguide.

  4. Stat

    Etableringsprogrammet startar

    Arbetsförmedlingen skriver in de vuxna i etableringsprogrammet: sfi, samhällsorientering, praktik och jobbsökande på heltid, normalt i två år, med etableringsersättning från Försäkringskassan.

  5. Kommun

    Föreningslivet öppnar dörrar

    Vid sidan av myndigheterna gör civilsamhället mycket av det som inte går att besluta fram: språkcaféer, idrottsklubbar och vänskaper. Kommunens föreningsbidrag stödjer ofta arbetet.

    Påverkanspunkt

    Här kan du själv kliva in redan i morgon: språkcaféer och föreningar söker alltid fler.

  6. Din vardag

    Klasskamraten, kollegan, grannen

    Några år senare är familjen kollegor, klasskamrater och grannar. Hur snabbt det gick avgjordes av en kedja beslut, och av hur många som öppnade en dörr.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vad gjorde störst skillnad när du själv senast var ny i ett sammanhang?

  2. Vems ansvar är integrationen: den nyanländas, det offentligas eller civilsamhällets?

  3. Hur fördelas mottagandet rättvist mellan kommuner med olika förutsättningar?

  4. Vad i din kommun fungerar i dag som en genväg in i samhället, och vad stänger ute?

  5. När är en människa färdigintegrerad, och vem avgör det?

Ordlista

Bosättningslagen
Lagen som gör alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända som anvisas dit.
Anvisning
Beslutet om vilken kommun en nyanländ ska tas emot i.
Etableringsprogrammet
Arbetsförmedlingens program för nyanlända: sfi, praktik och jobbsökande, normalt i två år.
Schablonersättning
Den statliga ersättning kommunen får per mottagen nyanländ.
Samhällsorientering
Kommunens kurs om hur det svenska samhället fungerar, på ett språk deltagaren förstår.
Sfi
Kommunal utbildning i svenska för invandrare.

Gå vidare