Demokratiskolan
Kortet Krisberedskap ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 17 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeTrygghet & försvar
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter2 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Trygghet & försvar

Krisberedskap

Hur förebygger & hanterar vi kriser

Stormar, elavbrott, översvämningar och it-haverier prövar samhället med jämna mellanrum. Krisberedskapen bygger på en enkel princip: den som ansvarar för något i vardagen ansvarar också i kris. Därför börjar mycket av beredskapen i din kommun.

Var ligger makten?

  • Kommun · lokal krishantering & räddningstjänst · ca 35 %
  • Region · sjukvård i kris · ca 10 %
  • Stat · system, lagar & varningar · ca 50 %
  • EU · hjälp mellan länder · ca 5 %

Staten bygger systemet och larmar, men krisen hanteras där den händer: i kommunen. Riksdagsvalet styr ramarna, kommunvalet vardagen.

Så fungerar det: protokollet

KommunenDär krisen hanteras
RegionenVården i kris
StatenSystemet & larmen · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Kommunstyrelsen, krisledningsnämnden och den kommunala räddningstjänsten.
Regionens krisledning och hälso- och sjukvårdsnämnden.
Riksdagen, regeringen, MSB, SMHI och länsstyrelserna.
Vad bestämmer de?
Räddningsinsatser, trygghetspunkter, vatten och omsorg under kris. Kommunen har det geografiska områdesansvaret lokalt.
Sjukvård, ambulanser och smittskydd ska fungera under press, med katastrofmedicinsk beredskap i botten.
Lagarna, krisledningssystemet, VMA och vädervarningar, plus förstärkning när kommunens resurser inte räcker.
Var fattas besluten?
I kommunens krisledning och i beredskapsplaner beslutade av fullmäktige.
I regionens beredskapsplan, med tjänsteman i beredskap dygnet runt.
I beredskapslagstiftningen, MSB:s föreskrifter och länsstyrelsens samordning.
Vem betalar?
Kommunalskatten plus statlig ersättning för beredskapsuppgifter.
Regionskatten plus statliga beredskapsmedel.
Statsbudgeten: myndigheterna, ersättningar till kommunerna och förstärkningsresurser.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Följ kommunens kriskanaler, gå med i en frivillig resursgrupp, felanmäl risker.
Regionval Regionvalet styr vårdens beredskap. 1177 är vägen in i vardag och kris.
Riksdagsval Riksdagsvalet sätter ramarna. Remisser om beredskapslagar är öppna för alla att svara på.
EUEU:s civilskyddsmekanism skickar hjälp mellan länder, som brandflyg vid stora skogsbränder. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet En storm drar in: från SMHI-varning till röjd väg
  1. Stat

    SMHI utfärdar en röd varning

    Meteorologerna ser stormen flera dygn i förväg och varnar. MSB och länsstyrelserna aktiverar sina lägesbilder, och vid fara för liv kan ett VMA gå ut i radio, tv och mobiler.

  2. Stat

    Länsstyrelsen samordnar länet

    Med sitt geografiska områdesansvar samlar länsstyrelsen kommuner, region, elbolag och Trafikverket till en gemensam bild: var slår stormen, vad prioriteras.

  3. Kommun

    Kommunen aktiverar sin krisledning

    Krisledningsnämnden kan ta över beslut som brådskar. Trygghetspunkter öppnar för värme och information, hemtjänsten prioriterar de mest sårbara.

    Påverkanspunkt

    Kommunens insats utvärderas efteråt, öppet i fullmäktige. Det är där kraven på bättre beredskap ställs.

  4. KommunRegion

    Räddningstjänst och vård jobbar parallellt

    Den kommunala räddningstjänsten röjer träd över vägar och hjälper vid olyckor, regionens ambulanser tar sig fram på omvägar och sjukhusen går på reservkraft.

  5. StatKommun

    Vägarna röjs nivå för nivå

    Trafikverket ansvarar för nationella vägar och järnväg, kommunen för gator och gångvägar, ofta med entreprenörer och frivilliga krafter vid sin sida.

    Påverkanspunkt

    Frivilliga resursgrupper och försvarsorganisationer deltar ofta i röjning och stöd. Du kan gå med innan nästa storm.

  6. Din vardag

    Strömmen är tillbaka, vägen är öppen

    Efteråt skriver kommun och länsstyrelse utvärderingar som ändrar planerna till nästa gång. Varje storm gör systemet lite klokare, om någon läser rapporten.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vilken kris är mest trolig där du bor, och är du och grannarna redo för den?

  2. Vad får förebyggande beredskap kosta, jämfört med vad krisen kostar när den händer?

  3. Hur mycket av krisberedskapen ska vila på frivilliga, och var går gränsen?

  4. Vem litar du på för information i en kris, och varför just dem?

  5. Vad lärde sig din kommun av den senaste stora händelsen, och märks det i dag?

Ordlista

Ansvarsprincipen
Den som ansvarar för en verksamhet i vardagen ansvarar för den även i kris.
Geografiskt områdesansvar
Skyldigheten att samordna alla aktörer inom ett område: kommunen lokalt, länsstyrelsen regionalt, regeringen nationellt.
VMA
Viktigt meddelande till allmänheten: varning i radio, tv och mobiler vid fara för liv och hälsa.
Krisledningsnämnd
Kommunal nämnd som kan ta över beslut från andra nämnder vid en allvarlig kris.
Trygghetspunkt
Plats dit invånare kan gå för värme, information och hjälp när samhället störs.
FRG
Frivillig resursgrupp: utbildade frivilliga som kommunen kan kalla in vid kris.

Gå vidare