Demokratiskolan
Kortet Kriminalvård ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 50 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeTrygghet & försvar
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Trygghet & försvar

Kriminalvård

Håller arresterade & fängslade

Kriminalvården tar vid där domstolen slutar: häkten, anstalter och frivård är helt statliga. Men vad som händer när straffet är avtjänat avgörs till stor del i din kommun, där socialtjänsten möter den som friges och ska börja om.

Var ligger makten?

  • Kommun · stöd efter frigivning · ca 15 %
  • Region · vård & rättspsykiatri · ca 10 %
  • Stat · häkten, anstalter & frivård · ca 75 %

Straffen verkställs av staten, men återvändandet sker i kommunen. Riksdagsvalet styr straffen, kommunvalet mottagandet.

Så fungerar det: protokollet

KommunenVägen tillbaka
RegionenVården
StatenVerkställigheten · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Socialnämnden och socialtjänsten i den kommun dit den frigivne återvänder.
Regionens psykiatri, beroendevård och rättspsykiatriska kliniker.
Riksdagen, regeringen och Kriminalvården. Domstolarna dömer, Kriminalvården verkställer.
Vad bestämmer de?
Bostad, försörjningsstöd och missbruksvård efter frigivning, plus stort ansvar för unga som begår brott.
Rättspsykiatrisk vård för dem som döms till vård i stället för fängelse, och sjukvård som Kriminalvården inte ger själv.
Häkten, anstalter, frivård, fotboja och transporter. Riksdagen bestämmer straffskalorna och påföljderna.
Var fattas besluten?
I socialnämnden och i samverkan med frivården inför varje frigivning.
I regionens vårdorganisation och i regionfullmäktiges budget.
I riksdagens lagstiftning och i Kriminalvårdens beslut om placering och permissioner.
Vem betalar?
Kommunalskatten: socialtjänstens insatser.
Regionskatten finansierar vården, inklusive rättspsykiatrin.
Statsbudgeten. Utbyggnaden av anstaltsplatser är en av de stora posterna.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Kommunvalet styr socialtjänstens resurser. Föreningar som stödjer frigivna välkomnar volontärer.
Regionval Regionvalet styr psykiatrins och beroendevårdens resurser.
Riksdagsval Riksdagsvalet styr straff och anslag. Du kan engagera dig som lekmannaövervakare i frivården.
EUEU-regler gör att dömda kan överföras mellan medlemsländer för att avtjäna straff, men kriminalvården är nationell. EU-valet spelar liten roll här.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet Från dom till frigivning
  1. Stat

    Riksdagen sätter straffskalorna

    Vilka påföljder som finns och hur långa straffen kan bli bestäms i brottsbalken. Ändringar utreds, går på remiss och beslutas av riksdagen.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet styr straffpolitiken, och utredningar om nya straffregler är öppna för remissvar.

  2. Stat

    Domstolen dömer, Kriminalvården placerar

    Efter en fängelsedom bedömer Kriminalvården säkerhetsbehovet och placerar den dömde på en anstalt med rätt säkerhetsklass, ibland långt från hemorten.

  3. Stat

    Anstaltstid med innehåll

    Behandlingsprogram, studier och arbete ska minska risken för återfall. Vad som faktiskt erbjuds beror på plats, personal och pengar, det vill säga på politiska beslut.

  4. Stat

    Frivården tar över

    De flesta friges villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden, ofta med övervakning. Frivården följer upp, ställer krav och stödjer på samma gång.

    Påverkanspunkt

    Frivården anlitar lekmannaövervakare, vanliga medborgare som stödjer frigivna. Du kan anmäla intresse.

  5. Kommun

    Socialtjänsten möter den frigivne

    Bostad, försörjning och fortsatt missbruksvård är kommunens bord. Planeringen ska börja redan före frigivningen, i samverkan mellan anstalt, frivård och socialtjänst.

    Påverkanspunkt

    Kommunvalet avgör socialtjänstens resurser, och civilsamhällets föreningar för frigivna behöver alltid fler engagerade.

  6. Din vardag

    Grannen som börjar om

    Risken för återfall sjunker när bostad, arbete och nykterhet finns på plats. Hur väl det går är summan av statens straff och kommunens mottagande, fattade i olika val.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vad ska ett straff åstadkomma: skydd, avskräckning eller förändring?

  2. Vem bär ansvaret för att den som avtjänat sitt straff inte återfaller: staten, kommunen eller personen själv?

  3. Skulle du anställa någon som suttit i fängelse, och vad skulle få dig att göra det?

  4. Vad är din kommun skyldig den som friges hit, och vad tycker du vore rimligt?

  5. En anstaltsplats kostar betydligt mer än de flesta insatser utanför murarna. Hur tänker du kring den prioriteringen?

Ordlista

Påföljd
Domstolens samlade ord för straff: böter, villkorlig dom, skyddstillsyn eller fängelse.
Frivård
Kriminalvård ute i samhället: övervakning, fotboja och skyddstillsyn i stället för eller efter anstalt.
Villkorlig frigivning
Huvudregeln att den dömde friges efter två tredjedelar av strafftiden, med villkor som gäller resten.
Lekmannaövervakare
Privatperson som på frivårdens uppdrag stödjer en dömd under övervakningstiden.
Rättspsykiatrisk vård
Påföljd för den som begått brott under allvarlig psykisk störning, vården drivs av regionerna.