Demokratiskolan
Kortet Maktstrukturer ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 60 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeDemokrati & makt
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter2 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Demokrati & makt

Maktstrukturer

Formell & informell makt som styr

Vem bestämmer egentligen: den som sitter på posten, eller den som ringer samtalet före mötet? Formell makt står i grundlagen och kommunallagen, informell makt sitter i nätverk, pengar och dagordningar. Den offentliga makten över strukturerna ligger nästan helt hos staten, som skriver spelreglerna för alla andra nivåer.

Var ligger makten?

  • Kommun · egen organisation & nämnder · ca 25 %
  • Region · egen organisation · ca 10 %
  • Stat · grundlag, kommunallag & val · ca 60 %
  • EU · fördrag & EU-rätt · ca 5 %

Staten äger spelreglerna för all formell makt i Sverige. Den informella makten fångas inte av någon mätare, men formerna avgörs i riksdagsvalet.

Så fungerar det: protokollet

KommunenNärmast vardagen
RegionenMellannivån
StatenRegelskrivaren · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Kommunfullmäktige, de folkvalda i din kommun, kommunstyrelsen och nämnderna.
Regionfullmäktige, regionstyrelsen och regionens nämnder.
Riksdagen, regeringen och grundlagarna. Domstolarna tolkar reglerna.
Vad bestämmer de?
Kommunen formar sin egen organisation inom kommunallagen: vilka nämnder som finns och vem som får besluta på delegation.
Regionen bestämmer sin egen organisation inom kommunallagen, med vården som tyngsta maktområde.
Regeringsformen, vallagen och kommunallagen: staten bestämmer hur makt vinns, utövas och kontrolleras på alla nivåer.
Var fattas besluten?
I fullmäktige, vars möten är öppna för alla, och i nämndernas protokoll.
I regionfullmäktige, öppet för publik och ofta webbsänt.
I riksdagen, efter statliga utredningar och öppna remissrundor.
Vem betalar?
Kommunalskatten: förvaltningen och de förtroendevaldas arvoden.
Regionskatten: förvaltning och arvoden.
Statsbudgeten: riksdag, regering, domstolar och tillsyn.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Gå på fullmäktige, läs protokollen, engagera dig i parti eller förening.
Regionval Följ regionfullmäktige, kontakta regionråd, rösta.
Riksdagsval Svara på remisser, följ utskottens arbete, rösta.
EUEU:s fördrag flyttar viss beslutsmakt till unionen, och EU-rätten gäller före svensk lag på de områden Sverige lämnat över. Vilka som förvaltar den makten avgörs i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet En grundlagsändring tar två val
  1. Stat

    En utredning tillsätts

    Större ändringar av spelreglerna börjar nästan alltid i en statlig utredning, ofta med alla riksdagspartier representerade. Utredningen lämnar ett betänkande med skarpa förslag.

  2. Stat

    Förslaget går på remiss

    Betänkandet skickas till myndigheter, kommuner och organisationer, men vem som helst får svara. Remissvaren blir en del av beslutsunderlaget.

    Påverkanspunkt

    Skriv ett eget remissvar eller ställ dig bakom en organisations. Alla svar diarieförs och är offentliga.

  3. Stat

    Riksdagen fattar ett första beslut

    En grundlagsändring kräver två likadana riksdagsbeslut med ett val emellan. Det första beslutet är alltså bara halva vägen.

  4. StatDin vardag

    Ett riksdagsval hålls emellan

    Tanken är att väljarna ska hinna säga sitt innan grundlagen ändras. En tredjedel av ledamöterna kan dessutom kräva att ändringen prövas i folkomröstning i samband med valet.

    Påverkanspunkt

    Här är din formella makt som störst: valet är folkets kontrollstation mellan de två besluten.

  5. Stat

    Det andra beslutet gör ändringen till lag

    Den nyvalda riksdagen röstar igen. Först då träder den nya grundlagen i kraft, och alla andra regler anpassas efter den.

  6. Din vardag

    Spelreglerna sitter i väggarna

    Du märker sällan grundlagen i vardagen, men den avgör vem som får bestämma över allt annat: din skola, din gata, din journal. Strukturerna är osynliga tills någon försöker ändra dem.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vem har informell makt där du bor, och hur märks den?

  2. Vilka beslut i ditt liv fattas av personer som ingen valt?

  3. Vad vinner och förlorar vi på att en grundlagsändring tar minst fyra år?

  4. Var går gränsen mellan att ha bra kontakter och att ha för mycket makt?

  5. Om du fick rita om maktfördelningen mellan kommun, region och stat, vad skulle du flytta?

Ordlista

Formell makt
Makt som följer av lagar, val och poster, och som går att avkräva ansvar i öppna former.
Informell makt
Inflytande genom nätverk, pengar, kunskap eller dagordningar, utan formellt mandat.
Grundlag
De fyra lagar som står över alla andra och beskriver hur Sverige styrs.
Betänkande
Slutrapporten från en statlig utredning, med förslag som sedan går på remiss.
Remiss
Den öppna rundan där myndigheter, organisationer och privatpersoner får tycka till om ett förslag.
Delegation
När fullmäktige eller en nämnd lämnar över rätten att besluta i vissa frågor till någon annan.

Gå vidare