Demokratiskolan
Kortet Marknadskrafter ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 62 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeEkonomi & arbete
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Ekonomi & arbete

Marknadskrafter

Utbud & efterfrågan på varor

Varför kostar smöret plötsligt tio kronor mer? Oftast är svaret varken en politiker eller en konspiration, utan utbud och efterfrågan: marknadskrafterna. Det offentliga sätter spelregler, granskar konkurrensen och beskattar handeln, men priserna sätts fritt. Att se var politiken slutar och marknaden börjar är att se sin egen makt som konsument.

Var ligger makten?

  • Kommun · torgplatser, taxor & planer · ca 10 %
  • Stat · spelregler, skatter & tillsyn · ca 50 %
  • EU · fri rörlighet & konkurrens · ca 40 %

Ingen nivå styr priserna: de sätts fritt på marknaden. Stat och EU äger spelreglerna, så riksdagsvalet och EU-valet väger tyngst.

Så fungerar det: protokollet

KommunenDen lokala spelplanen
RegionenVid sidan av
StatenSpelreglerna · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Kommunfullmäktige och nämnderna för plan, miljö och teknik.
Ingen formell roll i marknadens spelregler.
Riksdagen, Konkurrensverket, Konsumentverket och Skatteverket.
Vad bestämmer de?
Var butiker och torghandel får finnas, lokala taxor och avgifter, mark för handel.
Ingen formell roll, men regionen är en av länets största inköpare via upphandling.
Avtalslagar, moms och punktskatter, konkurrensregler och konsumentskydd. Priserna sätts dock fritt.
Var fattas besluten?
I nämnder och fullmäktige. Detaljplaner styr var handel kan etableras.
Inte tillämpligt.
I riksdagen och hos myndigheterna. SCB mäter priserna varje månad.
Vem betalar?
Kommunalskatten. Kommunens avgifter ska följa självkostnadsprincipen.
Ingen del av notan.
Statsbudgeten. Moms och punktskatter är en del av nästan varje pris du betalar.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Samråd om planer, medborgarförslag om torghandel och etableringar.
Regionval Regionvalet påverkar marknaden mest via upphandlingarna.
Riksdagsval Tipsa Konkurrensverket om misstänkta karteller, anmäl vilseledande reklam.
EUDen inre marknaden med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor är EU:s kärna, och konkurrensreglerna gäller direkt i Sverige. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet Priset på smör sticker iväg
  1. EU

    Världsmarknaden och den inre marknaden

    Mjölkpriser sätts i global handel och EU:s jordbrukspolitik påverkar hur mycket som produceras. Den inre marknaden gör att svenskt smör konkurrerar med danskt och tyskt i samma kyldisk.

  2. Stat

    Staten beskattar men prissätter inte

    Riksdagen bestämmer momsen på maten men inte priset på paketet. Fri prissättning är huvudregeln i svensk ekonomi: ingen myndighet godkänner butikens prislapp.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet styr skatterna på det du handlar och spelreglerna runt marknaden.

  3. Stat

    Konkurrensverket granskar spelet

    Om priserna stiger i takt hos alla kedjor samtidigt kan det bero på kostnader, men också på för svag konkurrens. Konkurrensverket granskar marknader och utreder misstänkta karteller.

    Påverkanspunkt

    Vem som helst kan tipsa Konkurrensverket om misstänkt prissamarbete.

  4. Stat

    Konsumentverket synar reklamen

    Krympta förpackningar, jämförpriser som saknas och kampanjer som inte är kampanjer: Konsumentverket övervakar att marknadsföring och prisinformation inte vilseleder.

    Påverkanspunkt

    Anmäl vilseledande priser och reklam till Konsumentverket.

  5. Din vardag

    Du röstar med kassakvittot

    Du byter märke, byter butik eller hoppar över smöret. När många gör samma sak svarar marknaden: efterfrågan är också makt, varje dag och inte bara vart fjärde år.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vilka priser i din vardag har förändrats mest, och vad tror du drev förändringen?

  2. Var borde politiken gripa in i prissättningen, om någonstans: hyror, el, mat, mediciner?

  3. Hur mycket makt har du själv som konsument, och när använde du den senast?

  4. Vad får en marknad att fungera bättre: fler regler eller fler konkurrenter?

  5. Vilka varor eller tjänster tycker du inte borde styras av marknadskrafter alls?

Ordlista

Utbud och efterfrågan
Grundmekanismen där priset bestäms av hur mycket som finns och hur många som vill ha det.
Fri prissättning
Huvudregeln att företag själva sätter sina priser, utan statligt godkännande.
Kartell
Olagligt samarbete där företag kommer överens om priser i stället för att konkurrera.
Inre marknaden
EU:s gemensamma marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor.
Jämförpris
Priset per kilo eller liter som butiker måste visa för att du ska kunna jämföra.

Gå vidare