Demokratiskolan
Kortet Medier ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 63 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeDemokrati & makt
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Demokrati & makt

Medier

Privata & offentliga medier

Medierna kallas ibland den tredje statsmakten: de granskar dem som bestämmer åt oss. Staten styr ramarna genom grundlagsskydd, mediestöd och sändningstillstånd, men innehållet får ingen politiker röra. Allt mer av det du ser styrs dessutom från Bryssel och av plattformsbolag utanför Sverige.

Var ligger makten?

  • Kommun · bibliotek & lokal information · ca 5 %
  • Stat · grundlag, mediestöd & tillstånd · ca 75 %
  • EU · plattformsregler & mediefrihet · ca 20 %

Staten sätter ramarna men får inte styra innehållet, det är principen om redaktionellt oberoende. Riksdagsvalet avgör mediepolitiken, EU-valet allt mer av plattformsreglerna.

Så fungerar det: protokollet

KommunenUtanför styrningen
RegionenUtanför styrningen
StatenRamar utan innehåll · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Ingen formell roll över medierna, men kommunen är en stor nyhetskälla och driver biblioteken.
Ingen formell roll, men regionen granskas av medierna och köper annonsplats.
Riksdagen, regeringen, MPRT och granskningsnämnden för radio och tv.
Vad bestämmer de?
Kommunens beslut, protokoll och presskonferenser är lokaljournalistikens råvara. Biblioteken ger alla tillgång till medier.
Ingen makt över medierna. Vårdens beslut är ett av lokaljournalistikens viktigaste bevakningsområden.
Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, mediestöd, sändningstillstånd och public service-uppdraget.
Var fattas besluten?
I kommunens egna kanaler och i lokalmediernas bevakning av fullmäktige.
I regionens pressrum och i mediernas granskning av vården.
I riksdagen och hos MPRT. Innehållet styrs av redaktionerna, inte av staten.
Vem betalar?
Inget till medierna direkt. Kommunalskatten betalar bibliotek och kommunens egen information.
Inget till medierna, förutom annonsering och information.
Public service via en avgift på skattsedeln, mediestödet via statsbudgeten.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Tipsa lokalredaktionen, skriv insändare, använd biblioteket.
Regionval Tipsa medierna om vården, skriv insändare om regionala frågor.
Riksdagsval Rösta om mediepolitiken, anmäl program till granskningsnämnden.
EUEU reglerar plattformarna genom bland annat förordningen om digitala tjänster och värnar mediernas oberoende på den inre marknaden. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet Vägen till nyheten om din kommun
  1. Stat

    Grundlagen ger friheten

    Tryckfrihetsförordningen är från 1766 och ger rätt att publicera utan förhandsgranskning. Källskyddet gör att den som tipsar en redaktion kan vara anonym, och myndigheter får inte efterforska källor.

  2. EU

    Bryssel reglerar plattformarna

    Allt fler möter nyheter via sociala medier, och EU:s regler för digitala tjänster styr plattformarnas ansvar för det som sprids där. Reglerna gäller direkt i Sverige.

  3. Stat

    Mediestödet håller redaktionen vid liv

    MPRT fördelar mediestöd som ska trygga lokal journalistik i hela landet. Utan stödet skulle många kommuner stå nästan helt utan bevakning.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet avgör mediestödets storlek och form. Utredningar om mediepolitiken går på öppen remiss.

  4. Kommun

    Redaktionen granskar kommunhuset

    Lokalreportern läser diariet, begär ut handlingar och ställer frågor om upphandlingen. Offentlighetsprincipen ger journalisten, och dig, samma rätt till handlingarna.

    Påverkanspunkt

    Tipsa redaktionen, källskyddet skyddar dig. Du kan också begära ut samma handlingar själv.

  5. Stat

    Innehållet kan prövas i efterhand

    Den som anser sig felaktigt behandlad kan vända sig till Medieombudsmannen, och radio och tv kan anmälas till granskningsnämnden. Prövningen sker alltid efter publicering, aldrig före.

    Påverkanspunkt

    Vem som helst kan anmäla ett inslag till granskningsnämnden. Det kostar inget.

  6. Din vardag

    Nyheten når dig

    Granskningen publiceras och kommunens svar likaså. Vad du gör med kunskapen, en insändare, en fråga till fullmäktige, en röst, är din del av kretsloppet.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vilka lokala beslut skulle ingen granska om lokalredaktionen försvann?

  2. Var går gränsen mellan att stödja journalistik med offentliga medel och att göra den beroende av staten?

  3. Hur väljer du själv vilka nyhetskällor du litar på?

  4. Vad gör det med ett samhälle när allt fler får sina nyheter via flöden som ingen redaktör satt ihop?

  5. Vem borde ansvara för det som sprids på plattformarna: bolagen, staten, EU eller användarna?

Ordlista

Public service
Radio och tv i allmänhetens tjänst, finansierad via en avgift och med uppdrag från riksdagen men redaktionellt oberoende.
Mediestöd
Statligt stöd som fördelas av MPRT för att trygga journalistik i hela landet.
Källskydd
Rätten att vara anonym när du lämnar uppgifter till medier, och förbudet för myndigheter att efterforska källan.
Sändningstillstånd
Tillståndet som styr vad radio- och tv-bolag får sända, beslutat inom ramar som riksdagen satt.
Granskningsnämnden
Nämnd vid MPRT som i efterhand prövar om program följt reglerna, efter anmälningar från vem som helst.
Offentlighetsprincipen
Grundlagsfäst rätt för alla att läsa myndigheternas allmänna handlingar.

Gå vidare