Demokratiskolan
Kortet Nationell identitet ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 101 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeMänniskor & tillhörighet
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Människor & tillhörighet

Nationell identitet

Folks känsla av att tillhöra nationen

Känslan av att höra till ett land går inte att besluta fram, men det offentliga formar den hela tiden: skolans historieundervisning, nationaldagen, flaggdagarna, kulturarvet och språket. Nationell identitet är ett av de områden där den formella makten är som minst och vardagens makt som störst.

Var ligger makten?

  • Kommun · firanden, ceremonier & hembygd · ca 25 %
  • Stat · symboler, skola & kulturarv · ca 70 %
  • EU · en europeisk överbyggnad · ca 5 %

Den offentliga makten över identitet är begränsad, det mesta formas i vardagen. Av det offentliga väger staten tyngst: skolan, symbolerna och kulturarvet.

Så fungerar det: protokollet

KommunenDet lokala firandet
RegionenUtan formell roll
StatenSymbolerna & berättelsen · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Kommunfullmäktige och kultur- och fritidsnämnden.
Ingen formell roll i identitetsfrågor.
Riksdagen, regeringen, Skolverket, Isof och Riksantikvarieämbetet.
Vad bestämmer de?
Nationaldagsfirande, medborgarskapsceremonier, stöd till hembygdsföreningar och lokala museer.
Ingen formell roll, men regionala museer och kulturarv stöds via kultursamverkansmodellen.
Nationaldagen som helgdag, flaggregler, läroplanens historia och värdegrund, kulturarvet och dokumentationen av traditioner.
Var fattas besluten?
I kulturnämndens budget och i parken den 6 juni.
I regionens kulturplan.
I riksdagen, i läroplanerna och hos kulturarvsmyndigheterna.
Vem betalar?
Kommunalskatten: firanden, föreningsbidrag och lokala museer.
Regionskatten delfinansierar länsmuseerna.
Statsbudgeten: skolan, museerna och kulturmiljövården.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Föreslå hur kommunen firar och minns. Hembygdsföreningar välkomnar nya medlemmar.
Regionval Regionvalet påverkar kulturstödet, inte identiteten i sig.
Riksdagsval Riksdagsvalet styr skola och kulturarvspolitik. Läroplaner går ut på remiss.
EUEU bygger en försiktig europeisk identitet ovanpå den nationella: flagga, hymn och unionsmedborgarskap. Hur långt det ska gå påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet Nationaldagen blir helgdag och firas på torget
  1. Stat

    Riksdagen gör den 6 juni till helgdag

    Efter år av debatt beslutade riksdagen att nationaldagen från 2005 är allmän helgdag. Ett identitetsbeslut fattat med vanlig lagstiftning, efter utredning och remiss.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet styr symbolpolitiken. Utredningar om helgdagar och symboler går på remiss.

  2. Stat

    Skolan bär berättelsen

    Läroplanen anger vad alla elever ska möta av svensk historia, samhällskunskap och värdegrund. Skolverket arbetar fram kursplanerna, regeringen fastställer dem.

    Påverkanspunkt

    Kursplaner revideras öppet, och lärare, föräldrar och organisationer kan lämna synpunkter.

  3. Kommun

    Kommunen ordnar firandet

    Kultur- och fritidsnämnden budgeterar för nationaldagsfirandet på torget och för den lagstadgade medborgarskapsceremonin, ofta samma dag. Föreningslivet står ofta för innehållet.

    Påverkanspunkt

    Många kommuner tar emot förslag om firandet, och föreningar kan söka bidrag för att delta.

  4. Kommun

    Föreningarna fyller dagen

    Körer, hembygdsföreningar, idrottsklubbar och föreningar med rötter i andra länder fyller programmet. Vad som visas upp som svenskt avgörs i praktiken av vilka som deltar.

  5. Din vardag

    En dag ledig, en flagga hissad

    Nationaldagen blir det du gör den till: ceremoni, picknick eller bara en ledig dag. Identitet beslutas inte, men ramarna omkring den är politik.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vad får dig att känna dig hemma i Sverige, och vad har det offentliga med saken att göra?

  2. Vilka berättelser om landet fick du i skolan, och vilka saknades?

  3. Hur går det att bära flera identiteter samtidigt, och hur syns det i din omgivning?

  4. Vad borde ett nationaldagsfirande innehålla för att alla invånare ska känna sig bjudna?

  5. Vem har störst makt över bilden av Sverige i dag: skolan, medierna eller någon annan?

Ordlista

Allmän helgdag
Ledig dag fastställd i lag av riksdagen.
Läroplan
Det statliga styrdokument som anger skolans mål, värdegrund och innehåll.
Kulturarv
Spår av historien som samhället valt att bevara: byggnader, traditioner, berättelser.
Medborgarskapsceremoni
Kommunens lagstadgade välkomnande av nya medborgare.
Hembygdsförening
Ideell förening som vårdar lokal historia och lokala traditioner.

Gå vidare