Demokratiskolan
Kortet Nationell säkerhet ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 123 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeTrygghet & försvar
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter2 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Trygghet & försvar

Nationell säkerhet

Terrorism, sabotage & hot mot nationen

Nationell säkerhet handlar om hoten mot Sverige som land: terrorism, sabotage, spionage och angrepp på det som får samhället att fungera. Besluten är statens, men den kritiska infrastrukturen som ska skyddas, vattnet, elen, vården, ägs ofta av din kommun och din region.

Var ligger makten?

  • Kommun · skydd av lokal infrastruktur · ca 5 %
  • Region · skydd av vården · ca 5 %
  • Stat · strategi, säpo & försvar · ca 85 %
  • EU · sanktioner & krisstöd · ca 5 %

Den nationella säkerheten styrs från regeringskansliet och riksdagen, men försvaras delvis i kommunala vattenverk och regionala sjukhus.

Så fungerar det: protokollet

KommunenInfrastrukturen
RegionenVården som mål
StatenStrategin · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Kommunstyrelsen och säkerhetsskyddschefen, samt de kommunala bolagen för vatten, energi och hamnar.
Regionstyrelsen och regionens säkerhets- och beredskapsfunktioner.
Regeringen med nationell säkerhetsstrategi, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, MSB och Polisen.
Vad bestämmer de?
Skydda samhällsviktig verksamhet mot sabotage och intrång: vattenverk, värmeverk, it-system, hamnar.
Sjukhusdrift, journalsystem och läkemedelsförsörjning ska stå emot sabotage, cyberangrepp och kris.
Terrorbekämpning, kontraspionage, cyberförsvar, skyddslagstiftning och den samlade bedömningen av hoten mot Sverige.
Var fattas besluten?
I säkerhetsskyddsanalyser och kontinuitetsplaner, ofta utan offentliga detaljer.
I regionens säkerhetsskydds- och beredskapsarbete.
I regeringens strategi, riksdagens lagar och myndigheternas, ofta hemliga, operativa arbete.
Vem betalar?
Kommunalskatten och taxorna: skyddet av de egna anläggningarna.
Regionskatten plus statliga beredskapsmedel.
Statsbudgeten.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Fråga hur kommunen skyddar vatten och el. Din egen hemberedskap avlastar systemet.
Regionval Regionvalet styr vårdens motståndskraft, en tyst men avgörande säkerhetsfråga.
Riksdagsval Riksdagsvalet styr säkerhetspolitiken. Tips om misstänkt verksamhet tas emot av polisen och Säkerhetspolisen.
EUEU beslutar sanktioner gemensamt, ställer säkerhetskrav på nätverk och energisystem och samordnar stöd vid stora angrepp. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet Ett sabotage mot dricksvattnet avvärjs
  1. Stat

    Hotbilden tecknas nationellt

    Säkerhetspolisen och försvarsunderrättelsetjänsterna bedömer löpande hoten mot Sverige. Bedömningen styr vilka verksamheter som klassas som säkerhetskänsliga, däribland dricksvattnet.

  2. Stat

    Lagarna pekar ut ansvaret

    Säkerhetsskyddslagen gäller alla som driver säkerhetskänslig verksamhet, även kommuner. Riksdagen har också skärpt straffen för sabotage mot samhällsviktig verksamhet.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet styr skyddslagstiftningen, och lagförslagen går på öppen remiss.

  3. Kommun

    Vattenverket säkras lokalt

    Kommunens va-bolag gör säkerhetsskyddsanalys, begränsar tillträde, säkrar styrsystemen och övar. Ett misstänkt intrångsförsök upptäcks och anmäls.

    Påverkanspunkt

    Kommunvalet styr ambitionen i det lokala skyddet. Fråga gärna, men förvänta dig inte detaljer: visst hemlighållande är en del av skyddet.

  4. Stat

    Säkerhetspolisen och polisen utreder

    Intrångsförsöket utreds som möjligt sabotage. Spåren pekar utomlands, och underrättelsetjänsterna kopplas in tillsammans med MSB:s cybersäkerhetsstöd.

  5. EU

    Sverige svarar inte ensamt

    Bekräftas statlig inblandning kan EU-länderna besluta om gemensamma sanktioner, och erfarenheterna delas så att andra länders vattenverk säkras mot samma metod.

  6. Din vardag

    Vattnet i kranen, som vanligt

    Det lyckade försvaret märks inte alls: vattnet kommer som det alltid gjort. MSB:s råd om en veckas hemberedskap, vatten, mat och värme, är din egen del av den nationella motståndskraften.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vad räknar du som hot mot Sverige i dag, och har det ändrats de senaste åren?

  2. Hur mycket hemlighållande tål en demokrati i den nationella säkerhetens namn?

  3. Vattenverk och sjukhus är både vardagsservice och säkerhetsobjekt. Ska de styras mer nationellt, eller fortsatt lokalt?

  4. Vilken roll spelar du själv i landets motståndskraft, utöver att ha vatten i källaren?

  5. Vem ska få avgöra när ett hot är stort nog att inskränka vardagen: experter, regering eller riksdag?

Ordlista

Nationell säkerhetsstrategi
Regeringens samlade dokument om hoten mot Sverige och hur de ska mötas.
Säkerhetskänslig verksamhet
Verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet, som omfattas av säkerhetsskyddslagen.
Sabotage
Avsiktlig skadegörelse mot anläggningar eller funktioner som samhället behöver.
Cyberangrepp
It-angrepp mot system och data, ett av de vanligaste verktygen mot kritisk infrastruktur.
Motståndskraft
Samhällets förmåga att stå emot och återhämta sig från angrepp och kriser.
Hemberedskap
Det du har hemma för att klara en vecka utan samhällets stöd, enligt MSB:s råd.

Gå vidare