Demokratiskolan
Kortet Staten ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 124 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeStaten & förvaltningen
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Staten & förvaltningen

Staten

Departement, myndigheter & tjänstemän

Staten är inte en enda sak: den är regeringen och departementen som styr, några hundra myndigheter som beslutar och alla tjänstemän som möter dig i vardagen. Den svenska modellen är ovanlig: små departement, självständiga myndigheter och ett förbud för ministrar att lägga sig i enskilda ärenden. Det gör förvaltningen svår att toppstyra, på gott och ont.

Var ligger makten?

  • Stat · regering, departement & myndigheter · ca 80 %
  • EU · eu-rätt styr förvaltningen · ca 20 %

Makten över statsförvaltningen ligger hos regeringen och riksdagen, men en växande del av reglerna myndigheterna tillämpar kommer från EU.

Så fungerar det: protokollet

KommunenUtanför, men nära
RegionenUtanför, men granskad
StatenMaskineriet · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Ingen formell makt över staten. Kommunerna är egna politiska nivåer med grundlagsfäst självstyre.
Ingen formell makt över staten. Regionerna är egna folkvalda nivåer.
Regeringen och Regeringskansliets departement styr. Myndigheterna, från Skatteverket till SMHI, utför.
Vad bestämmer de?
Verkställer ofta det riksdagen beslutat, som skollagen, men styr inte myndigheterna.
Följer statens lagar i vården och granskas av statliga inspektioner som IVO.
Departementen förbereder politik och regler. Myndigheterna beslutar självständigt i enskilda ärenden.
Var fattas besluten?
Mötet med staten sker i samråd, remisser och förhandlingar via SKR.
I dialog och förhandling mellan regionerna och staten.
Regleringsbrev, instruktioner och utnämningar är offentliga, liksom nästan alla handlingar.
Vem betalar?
Ingenting av statsförvaltningen. Staten betalar i stället statsbidrag till kommunerna.
Ingenting av statsförvaltningen.
Statsbudgeten.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Ingen direkt väg: statens styrning påverkas via riksdagsval och remisser.
Regionval Ingen direkt väg: regionernas inflytande går via samråd och remisser.
Riksdagsval Rösta, svara på remisser, begär ut handlingar, anmäl till JO.
EUEn stor del av de regler svenska myndigheter tillämpar har sitt ursprung i EU-beslut. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet Från vallöfte till beslut i ditt ärende
  1. Stat

    Valet ger en regering

    Efter riksdagsvalet prövar talmannen vem som kan bilda regering, och riksdagen röstar. Regeringen styr riket, men under lagarna och med riksdagens förtroende.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet vart fjärde år är den stora ratten. Allt nedanför hänger på den.

  2. Stat

    Politiken utreds och remissas

    Större förändringar utreds först, ofta i en statlig offentlig utredning. Förslagen skickas sedan på remiss till myndigheter, organisationer och andra berörda.

    Påverkanspunkt

    Remissväsendet är öppet: även privatpersoner kan skicka remissvar, och alla svar blir offentliga.

  3. Stat

    Departementen styr myndigheterna

    Regeringen styr genom instruktioner, årliga regleringsbrev med mål och pengar, och genom att utse generaldirektörer. Men inte i enskilda ärenden: ministerstyre är förbjudet.

  4. Stat

    Tjänstemannen beslutar i ditt ärende

    Handläggaren följer lagen och förvaltningslagen: opartiskhet, skriftlig motivering, rätt att överklaga. Ditt ärende avgörs av regler, inte av vem som råkar vara minister.

    Påverkanspunkt

    Du kan begära ut handlingarna i ditt ärende, överklaga beslutet och JO-anmäla dålig hantering.

  5. Stat

    Granskarna kollar makten

    JO granskar myndigheternas bemötande, Riksrevisionen deras effektivitet och konstitutionsutskottet regeringens styrning. Offentlighetsprincipen ger medier och medborgare insyn i nästan allt.

  6. Din vardag

    Ett beslut i din hand

    Beskedet du får är slutet på en kedja som började i en valurna och gick via departement, regleringsbrev och en enskild tjänstemans bedömning enligt lag.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vilka myndigheter har du haft kontakt med det senaste året, och hur gick det?

  2. Är självständiga myndigheter en styrka eller ett problem när folkvalda inte kan ingripa i enskilda beslut?

  3. Hur öppet borde det gå till när generaldirektörer utses, och vad skulle det ändra?

  4. Vad skulle du begära ut med offentlighetsprincipen om du fick hjälp att göra det i morgon?

  5. Var har du störst förtroende: hos politikerna, myndigheterna eller domstolarna, och varför?

Ordlista

Regeringskansliet
Regeringens egen myndighet, där departementen förbereder politiken och styr förvaltningen.
Myndighet
En självständig del av staten som tillämpar lagar och fattar beslut i enskilda ärenden.
Ministerstyre
När en minister försöker styra ett enskilt myndighetsbeslut, vilket är förbjudet i Sverige.
Regleringsbrev
Regeringens årliga styrdokument till varje myndighet: mål, uppdrag och pengar.
Offentlighetsprincipen
Din grundlagsfästa rätt att läsa myndigheternas handlingar, med anor från 1766.
SOU
Statens offentliga utredningar, de stora utredningar som ofta föregår ny lagstiftning.

Gå vidare