Demokratiskolan
Kortet Underrättelsetjänst ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 47 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeTrygghet & försvar
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter2 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Trygghet & försvar

Underrättelsetjänst

Samla in information & avleda hot

Underrättelsetjänsten arbetar i det tysta: den samlar information om hot mot Sverige innan de hinner bli verklighet. Säkerhetspolisen, Must och FRA är helt statliga, och just därför hänger den demokratiska kontrollen på riksdagen, domstolarna och i förlängningen din röst.

Var ligger makten?

  • Stat · hela tjänsten & kontrollen · ca 95 %
  • EU · delning mellan länder · ca 5 %

Underrättelsetjänst är statens kärna: kommuner och regioner har ingen formell roll. Riksdagsvalet avgör lagarna, pengarna och insynen.

Så fungerar det: protokollet

KommunenUtanför uppdraget
RegionenSkyddsvärd verksamhet
StatenHela tjänsten · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Ingen formell roll. Kommunen bedriver ingen underrättelseverksamhet.
Ingen formell roll. Regionen skyddar sin egen verksamhet.
Säkerhetspolisen, Must inom Försvarsmakten och FRA, under regeringens inriktning.
Vad bestämmer de?
Kommunen kan vara mål snarare än aktör: vattenverk, hamnar och it-system är skyddsvärda enligt säkerhetsskyddslagen.
Sjukhus, journalsystem och elförsörjning är skyddsvärda och omfattas av säkerhetsskyddslagen, men regionen spanar inte själv.
Kontraspionage, terrorbekämpning, signalspaning och säkerhetsskydd. Riksdagen stiftar lagarna som sätter gränserna.
Var fattas besluten?
I kommunens eget säkerhetsskyddsarbete, oftast under kommunstyrelsen.
I regionens säkerhetsskyddsanalys och beredskapsplaner.
Bakom sekretess, men med öppna årsböcker, domstolsprövning av signalspaning och granskning i efterhand.
Vem betalar?
Kommunalskatten betalar det egna säkerhetsskyddet, inget mer.
Regionskatten betalar det egna skyddet.
Statsbudgeten, beslutad av riksdagen.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Fråga hur kommunen skyddar vattenverk och it-system. Säkerhetsskydd är en offentlig fråga.
Regionval Regionvalet påverkar bara indirekt, via hur vårdens system skyddas.
Riksdagsval Riksdagsvalet styr lagar och budget. Remisser om övervakningslagar är öppna för alla.
EUEU-länder delar underrättelser om terror och hybridhot, men underrättelsetjänst är nationell kompetens. EU-valet påverkar mest i kanten.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet Ett hot fångas upp: från signal till åtgärd
  1. Stat

    Riksdagen sätter ramarna

    Lagarna om signalspaning och hemliga tvångsmedel avgör vad tjänsterna får göra och inte. Varje utvidgning vägs mot din personliga integritet, i öppen debatt och lagstiftning.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet styr lagstiftningen, och förslag om nya övervakningslagar går ut på remiss som alla kan svara på.

  2. Stat

    Regeringen pekar ut inriktningen

    Regeringen bestämmer vad försvarsunderrättelseverksamheten ska fokusera på: vilka länder, vilka hot, vilka frågor. Inriktningen är hemlig men ansvaret är politiskt.

  3. Stat

    En domstol prövar innan spaningen

    FRA får inte signalspana fritt: Försvarsunderrättelsedomstolen prövar varje tillstånd i förväg. Det är en av demokratins säkringar i ett system som annars är stängt.

  4. Stat

    Säkerhetspolisen agerar

    När informationen pekar på ett konkret hot kan Säkerhetspolisen utreda, varna utsatta verksamheter eller ingripa. Det mesta blir aldrig offentligt.

    Påverkanspunkt

    Du kan begära att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden kontrollerar om du utsatts för hemlig övervakning på felaktiga grunder.

  5. Stat

    Granskarna kommer i efterhand

    Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, JO och riksdagens organ granskar att lagarna följts. Kontrollen sker till stor del bakom stängda dörrar, men den rapporterar öppet.

  6. Din vardag

    Hotet du aldrig märkte

    Ett avvärjt attentat eller ett avslöjat spionförsök syns sällan i din vardag, och det är poängen. Din insyn går via de folkvalda som du röstar på vart fjärde år.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Hur mycket övervakning är rimlig för att förebygga hot, och vem ska dra gränsen?

  2. Hemlighet är nödvändig för jobbet men svår för demokratin. Hur kontrollerar man det man inte får se?

  3. Vilka hot mot Sverige oroar dig mest, och vilka av dem kan en underrättelsetjänst faktiskt göra något åt?

  4. Vad skulle få dig att lita mer, eller mindre, på de hemliga myndigheterna?

  5. Var går gränsen mellan att skydda demokratin och att inskränka den?

Ordlista

Signalspaning
Inhämtning av information ur elektroniska signaler, i Sverige FRA:s uppgift och alltid efter domstolstillstånd.
Kontraspionage
Arbetet med att upptäcka och stoppa andra länders spioner i Sverige.
Must
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, en del av Försvarsmakten.
Säkerhetsskydd
Skyddet av Sveriges mest känsliga verksamheter, ett ansvar även för kommuner och regioner.
Hemliga tvångsmedel
Avlyssning och övervakning som kräver lagstöd och i regel domstolsbeslut.

Gå vidare