Demokratiskolan
Kortet Urbefolkning ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 39 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeMänniskor & tillhörighet
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Människor & tillhörighet

Urbefolkning

Erkännande av traditionell kultur & territorium

Samerna är Sveriges urfolk, erkända av riksdagen och omnämnda i grundlagen. Sametinget är både ett folkvalt organ och en statlig myndighet, en dubbelroll som saknar motsvarighet i svensk förvaltning. När en gruva, vindkraftspark eller avverkning planeras i renskötselns marker ställs urgamla rättigheter mot andra intressen, i processer som styrs av staten.

Var ligger makten?

  • Kommun · planer & vindkraftsbeslut · ca 15 %
  • Stat · sametinget, lagar & tillstånd · ca 80 %
  • EU · miljökrav & gränsprogram · ca 5 %

Staten dominerar: rennäringslagen, Sametinget och tillståndsprövningarna är statliga. Vid sidan av riksdagsvalet väljer röstberättigade samer Sametinget vart fjärde år.

Så fungerar det: protokollet

KommunenMarken & planerna
RegionenUtan formell roll
StatenSametinget & tillstånden · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Kommunfullmäktige och byggnadsnämnden i kommunerna inom renskötselområdet.
Ingen formell roll i samepolitiken eller rennäringen.
Riksdagen, regeringen, Sametinget, länsstyrelserna och mark- och miljödomstolarna.
Vad bestämmer de?
Översiktsplaner och detaljplaner som pekar ut markanvändning, och kommunal tillstyrkan vid vindkraft på land.
Ingen formell roll, men regioner stödjer ibland samisk kultur och hälsa inom sina ordinarie uppdrag.
Rennäringslagen, minoritetslagen och konsultationsordningen. Tillstånd för gruvor, vindkraft och annat som tar mark i anspråk.
Var fattas besluten?
I fullmäktige och i plansamråd, där berörda samebyar hörs.
I regionens kulturplan, där samiska verksamheter kan ingå.
I riksdagen, hos Sametinget i Kiruna och i tillståndsprocesserna.
Vem betalar?
Kommunalskatten: planarbete och utredningar.
Regionskatten kan delfinansiera kulturprojekt.
Statsbudgeten: Sametinget, rennäringens ersättningar och samiskt språkcentrum.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Plansamråd är öppna för alla. Kommunvalet styr synen på exploatering.
Regionval Regionvalet påverkar kulturstöd, inte rennäring eller markfrågor.
Riksdagsval Riksdagsvalet styr lagarna. Röstberättigade samer väljer dessutom Sametinget.
EUEU påverkar främst indirekt, via miljöregler och gränsöverskridande program i Sápmi. EU-valet påverkar miljökraven vid exploatering.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet En samebys intressen prövas i ett vindkraftsärende
  1. Stat

    Lagarna ger renskötseln rätt till mark

    Rennäringslagen ger samebyarna rätt att använda mark och vatten för renskötsel, en rätt som bygger på urminnes hävd. Sedan 2022 ska staten dessutom konsultera samiska företrädare i frågor som rör det samiska folket.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet styr rennäringslagen och konsultationsordningen. Sametingsvalet avgör vilka som företräder samerna.

  2. Stat

    Bolaget måste samråda

    Innan en tillståndsansökan lämnas in kräver miljöbalken samråd med berörda, däribland samebyn vars flyttleder och betesmarker berörs. Synpunkterna ska redovisas i ansökan.

    Påverkanspunkt

    Samrådet är öppet för berörda och allmänhet. Skriftliga synpunkter blir en del av ärendet.

  3. Stat

    Länsstyrelsen prövar ansökan

    Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen väger vindkraftens nytta mot skadan för renskötseln, naturen och andra intressen. Samebyn är part i ärendet och kan kräva villkor eller avslag.

  4. Kommun

    Kommunen säger ja eller nej

    Vindkraft på land kräver att kommunfullmäktige tillstyrker, det som kallas det kommunala vetot. Utan kommunens ja blir det inget tillstånd.

    Påverkanspunkt

    Kommunvalet styr vetot. Opinion, namninsamlingar och fullmäktiges öppna möten väger tungt.

  5. Stat

    Domstolen får sista ordet

    Beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen av samebyn, bolaget eller andra berörda. Domstolen kan upphäva tillståndet eller skärpa villkoren, till exempel om flyttleder skärs av.

  6. Din vardag

    Renarna passerar i februari

    Vinterns renflytt går som den gjort i generationer, eller längs en ny led som tillståndsvillkoren ritade. Varje verk på fjället är slutet på en lång kedja av prövningar, där samebyn var part från första dagen.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vad innebär det i praktiken att samerna är ett urfolk och inte bara en minoritet?

  2. Hur ska behovet av gruvor och vindkraft vägas mot renskötselns rätt till mark?

  3. Vad vet du om Sápmi och samisk historia, och var fick du den kunskapen ifrån?

  4. Sametinget är både folkvalt och myndighet under regeringen. Vilka spänningar skapar den dubbelrollen?

  5. Hur skulle en rättvis prövning av ett markärende se ut, i dina ögon?

Ordlista

Urfolk
Folk som levde i ett område före den nuvarande statsbildningen, med särskilda rättigheter enligt folkrätten.
Sameby
Ekonomisk och administrativ sammanslutning med rätt att bedriva renskötsel i ett visst område, inte en by i vanlig mening.
Urminnes hävd
Rätt som vuxit fram genom mycket lång tids användning, grunden för renskötselrätten.
Konsultationsordningen
Lagen som kräver att staten, och numera kommuner och regioner, konsulterar samiska företrädare i frågor som rör samerna.
Kommunal tillstyrkan
Kravet att kommunfullmäktige säger ja innan vindkraft på land kan få tillstånd.
Miljöprövningsdelegation
Den del av länsstyrelsen som beslutar om miljötillstånd.

Gå vidare