Demokratiskolan
Kortet Utbildning & lärande ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 22 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeKunskap & teknik
  • TyngdpunktKommunen
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valKommunvalet
Kunskap & teknik

Utbildning & lärande

Skolor, gymnasier & lärlingsplatser

Skolan är den del av samhället som nästan alla möter, som elev, förälder eller skattebetalare. Kommunen driver skolorna, men staten bestämmer vad som ska läras ut. Den som vill påverka skolan behöver därför rösta i två val och veta vilket som styr vad.

Var ligger makten?

  • Kommun · driver skolor & sätter budget · ca 45 %
  • Region · vissa gymnasier & folkhögskolor · ca 5 %
  • Stat · skollag, läroplaner & tillsyn · ca 45 %
  • EU · utbyten & jämförelser · ca 5 %

Makten är delad: staten bestämmer vad skolan ska göra, kommunen hur den drivs och vad den får kosta. Kommunvalet avgör mest för skolan nära dig.

Så fungerar det: protokollet

KommunenHuvudmannen · tyngdpunkt
RegionenSmala uppdraget
StatenRamarna
Vem bestämmer?
Kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden, samt rektorerna i varje skola.
Regionfullmäktige. Regionerna driver vissa gymnasier, ofta naturbruk, och många folkhögskolor.
Riksdagen, regeringen, Skolverket och Skolinspektionen. CSN sköter studiestödet.
Vad bestämmer de?
Driver förskolor, grundskolor, gymnasier och komvux. Sätter budget och avgör var skolor öppnas eller stängs.
Naturbruksgymnasier, folkhögskolor och samordning av kompetensförsörjningen i länet.
Skollagen, läroplaner, betygssystem, lärarlegitimation och tillsyn av alla skolor, även friskolor.
Var fattas besluten?
I nämndens möten och i kommunfullmäktige. Handlingar och protokoll är offentliga.
I regionfullmäktige och i de nämnder som ansvarar för utbildningsfrågorna.
I riksdagen och hos myndigheterna. Läroplaner beslutas av regeringen.
Vem betalar?
Kommunalskatten är skolans största finansiering. Skolpengen följer eleven, även till friskolor.
Regionskatten och statsbidrag till folkbildningen.
Statsbidrag till huvudmännen och studiestöd via CSN.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Föräldraråd, medborgarförslag i många kommuner, mejl till nämndens politiker.
Regionval Kontakta regionens ansvariga nämnd, engagera dig i en folkhögskola.
Riksdagsval Remissvar på skolförslag, anmälan till Skolinspektionen när en skola brister.
EUEU har ingen formell makt över svensk skola, men finansierar utbyten som Erasmus och jämför ländernas resultat. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet En ny läroplan når klassrummet
  1. Stat

    Regeringen ger Skolverket ett uppdrag

    Läroplanen behöver uppdateras, kanske för att forskningen eller arbetslivet har förändrats. Regeringen ger Skolverket i uppdrag att ta fram ett förslag.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet avgör vilken regering som styr skolpolitiken och vilka uppdrag som ges.

  2. Stat

    Skolverket skriver och lyssnar

    Skolverket arbetar fram förslaget tillsammans med lärare, forskare och huvudmän. Innan det är klart går det ut på remiss.

    Påverkanspunkt

    Remissrundan är öppen: skolor, föräldraföreningar och enskilda kan lämna synpunkter.

  3. Stat

    Regeringen fastställer

    Den nya läroplanen beslutas av regeringen och blir bindande för alla skolor, kommunala som fristående.

  4. Kommun

    Huvudmannen växlar upp

    Kommunen, eller friskolans styrelse, ansvarar för att lärarna får fortbildning och tid. Barn- och utbildningsnämnden avsätter pengarna i budgeten.

    Påverkanspunkt

    Kommunvalet styr nämnden. Föräldraråd och öppna nämndmöten är vägar in mellan valen.

  5. Kommun

    Rektor och lärare gör den levande

    Rektorn organiserar arbetet och lärarna översätter texten till lektioner, prov och bedömningar. Här avgörs hur läroplanen faktiskt känns.

  6. Din vardag

    Ett nytt moment på schemat

    Ditt barn kommer hem och berättar om källkritik på historielektionen. Vägen dit gick genom regeringen, en myndighet, en nämnd och ett lärarlag.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Vad gör en skola bra, och vem av kommunen, staten och rektorn kan påverka just det?

  2. Skolpengen följer eleven. Vad gör det med skolor i områden där många väljer bort dem?

  3. Vad borde lärare bestämma själva, och vad borde vara lika i hela landet?

  4. Hur märks det i din kommun om skolan är prioriterad i budgeten?

  5. Om du fick ändra en sak i skolan nära dig, vad skulle det vara och vem skulle du gå till?

Ordlista

Huvudman
Den som ansvarar för en skola: kommunen för de flesta, en egen styrelse för friskolor.
Skolpeng
Pengen som följer varje elev till den skola hen går i, även fristående.
Läroplan
Regeringens bindande styrdokument för vad skolan ska lära ut.
Remiss
När ett förslag skickas ut så att berörda kan tycka till innan beslut.
Friskola
Fristående skola med egen huvudman, finansierad med skolpeng och öppen för alla.

Gå vidare