Demokratiskolan
Kortet Utrikespolitik ur MethodKit för Samhälle och Politik
Kort 20 av 128 · MethodKit för Samhälle & Politik
  • OmrådeSverige i världen
  • TyngdpunktStaten
  • Påverkanspunkter3 på resan
  • Avgörande valRiksdagsvalet
Sverige i världen

Utrikespolitik

Relationer, främjande & utlandsmyndigheter

Utrikespolitiken avgör vilka länder Sverige samarbetar med, vilka konflikter vi engagerar oss i och hur svenskar och svenska företag tas emot i världen. Makten ligger nästan helt hos regeringen, med riksdagen som granskare. Men trådarna ner till din vardag är fler än de flesta tror: din kommun kan ha vänorter på tre kontinenter.

Var ligger makten?

  • Kommun · vänorter & lokala utbyten · ca 5 %
  • Region · brysselkontor & nätverk · ca 5 %
  • Stat · regeringen leder, riksdagen granskar · ca 70 %
  • EU · gemensam utrikes- & säkerhetspolitik · ca 20 %

Regeringen leder utrikespolitiken och riksdagsvalet är vägen att utkräva ansvar. EU väger allt tyngre genom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, där Sverige är en röst av tjugosju.

Så fungerar det: protokollet

KommunenVänorten
RegionenDörren till Bryssel
StatenRegeringens arena · tyngdpunkt
Vem bestämmer?
Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutar om vänorter och internationella projekt.
Regionstyrelsen och regionens internationella enhet, ofta med eget kontor i Bryssel.
Regeringen och UD leder. Riksdagen debatterar och beslutar om pengar, och i utrikesnämnden samråder regeringen med riksdagen.
Vad bestämmer de?
Vänortssamarbeten, ungdomsutbyten och EU-projekt. Ingen formell utrikespolitik, men praktiska band till omvärlden.
Bevakar EU-frågor som rör regionen, söker EU-medel och bygger nätverk med andra regioner i Europa.
Relationer till andra länder, ambassader och konsulat, ställningstaganden i FN, sanktioner och främjande av svenska intressen.
Var fattas besluten?
I kommunstyrelsens internationella arbete, ofta utan stor uppmärksamhet.
I regionstyrelsen och i Brysselkontorens prioriteringar.
I Regeringskansliet och på ambassaderna. Linjen presenteras varje år i utrikesdeklarationen i riksdagen.
Vem betalar?
Kommunalskatten står för en liten budget, ofta växlad med EU-medel.
Regionskatten, ofta tillsammans med pengar ur EU:s fonder.
Statsbudgeten finansierar UD och omkring hundra utlandsmyndigheter.
Snabbaste vägen in?
Kommunval Föreslå utbyten via föreningar och skolor, eller genom medborgarförslag i många kommuner.
Regionval Regionvalet styr hur aktivt regionen driver sina intressen i EU.
Riksdagsval Riksdagsvalet avgör vilken regering som formar politiken. Utrikesutskottets ledamöter går att kontakta.
EUGenom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samordnar Sverige sanktioner och uttalanden med övriga medlemsländer. Påverkas i EU-valet.

Läs tabellen kolumnvis för att förstå en nivå, eller radvis för att jämföra nivåerna. Den gröntonade kolumnen är områdets tyngdpunkt.

Så fungerar det: följ beslutet

Fallet Sveriges linje i en världshändelse blir till
  1. Stat

    UD bereder ett svenskt svar

    Något händer i världen som kräver besked: en konflikt, ett val, en katastrof. Ambassaden på plats rapporterar hem och UD:s tjänstemän tar fram underlag till regeringen.

  2. EU

    Linjen stäms av med EU

    Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken försöker EU-länderna tala med en röst. Sanktioner kräver att alla är ense, så Sveriges ja eller nej spelar roll.

    Påverkanspunkt

    I EU-valet väljer du det parlament som granskar EU:s utrikespolitik och godkänner internationella avtal.

  3. Stat

    Utrikesnämnden och riksdagen kopplas in

    I viktiga frågor samråder regeringen med utrikesnämnden, där talmannen och riksdagsledamöter sitter och statschefen är ordförande. Riksdagen kan debattera linjen och ytterst fälla en regering den saknar förtroende för.

    Påverkanspunkt

    Riksdagsvalet är ditt främsta verktyg. Mellan valen kan du kontakta ledamöterna i utrikesutskottet.

  4. Stat

    Beskedet levereras

    Utrikesministern uttalar sig, ambassadören röstar i FN eller skriver under. Det som nu är Sveriges hållning började som promemorior och avstämningar några veckor tidigare.

  5. Kommun

    Banden underhålls lokalt

    Vänorter, utbyten och mottagna delegationer gör utrikespolitik av vardagen. När storpolitiken kärvar är det ofta de lokala banden som består.

    Påverkanspunkt

    Engagera dig i en vänskapsförening eller föreslå ett utbyte via skolan eller föreningslivet.

  6. Din vardag

    Världen i din hall

    Reseavrådan styr din semester, sanktioner påverkar priser, och utbytesstudenten i klassen kom hit genom ett avtal som någon förhandlade fram.

Resan ser likadan ut baklänges: det som byggts upp har gått samma väg genom samma beslut. Den som vet var besluten fattas vet också var de kan ändras.

Frågor att diskutera

  1. Hur mycket ska Sverige anpassa sin utrikespolitik efter EU:s gemensamma linje?

  2. Vilka världshändelser har påverkat din vardag mest, och vem fattade besluten kring dem?

  3. Vad borde väga tyngst i utrikespolitiken: säkerhet, handel, mänskliga rättigheter eller något annat?

  4. Har din kommun vänorter, och vet du vad samarbetet faktiskt innehåller?

  5. Utrikespolitik avgörs sällan i valrörelser. Hur skulle väljarna kunna få mer att säga till om?

Ordlista

UD
Utrikesdepartementet, den del av Regeringskansliet som sköter Sveriges förbindelser med andra länder.
Utrikesnämnden
Organ där regeringen samråder med riksdagen i utrikesfrågor, med statschefen som ordförande.
Utrikesdeklarationen
Regeringens årliga besked till riksdagen om utrikespolitikens inriktning, följt av debatt.
Gusp
EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, där beslut oftast kräver att alla länder är ense.
Vänort
En utländsk kommun som din kommun har ett långsiktigt utbyte med.

Gå vidare